Egen härd är guld värd

04.06.2020 kl. 06:40
Riksdagsledamot Sandra Bergqvists kolumn publicerad i tidningen "Omakotilehti"

För många finländare har det egna hemmet under coronakrisen blivit stället där dygnets alla timmar spenderas. Både på gott och ont. För en del kanske det innebär en tid att äntligen få fixat med allt det där som blivit ogjort hemma. För andra kan det kännas ångestfyllt att sitta instängd mellan fyra väggar.

Under coronakrisen har vi i nyheterna kunnat läsa om folk som packat bilen för att åka till stugan och isolera sig där istället för i stan. Andra kanske packat bilen till stugan för att komma bort ett tag och andas ut i dessa exceptionella tider. För många är stugan eller fritidsbostaden ett ställe att koppla av – helt enkelt ett viktigt ställe för det egna välmående. Speciellt nu under coronakrisen har vi fått upp ögonen för fritidsbostadens betydelse. Inte bara för den enskilda individen, utan även i ett större perspektiv.

Som riksdagsledamot och ordförande i Skärgårdsdelegationen är det här en diskussion jag följt med stort intresse. Stugorna av idag är allt bättre utrustade och börjar likna sig egnahemshus. I och med att nätförbindelserna blir bättre ute i skärgården och på landsbygden har möjligheten att jobba på distans från stugan förbättras. Stugan är inte längre ett ställe var man enbart spenderar fyra veckor om sommaren. Det är allt vanligare att stugan är i användning från tidig vår till sen höst – till och med året runt.

Samhället utvecklas och platsoberoende har blivit allt större som fenomen. Inom många branscher är det nuförtiden möjligt att jobba på distans några dagar i veckan och den stugkära finländaren kan ta tillfället i akt genom att spendera förlängda veckoslut på stugan. Coronakrisen har visat att distansjobb i ännu större utsträckning är möjligt och trenden kommer troligtvis hålla i sig även då vi återgår till normala förhållanden.

Skärgårdsdelegationen arbetar för tillfället till exempel med uppdateringen av kriterierna för skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsandelar. I och med det här projektet har vi redan en längre tid arbetat kring hur man bättre kunde beakta sommargästerna och andelen fritidsbostäder i en kommun. Många finländare delar de facto sin tid mellan två kommuner och använder på så sätt den kommunala servicen på två ställen utan att det direkt syns i statistiken. Service som distribution av el och vatten, vägunderhåll, sophantering och hälsovård ska fungera trots att den i dessa ”stugkommuner” är dimensionerad för en betydligt mindre befolkningsmängd. Då servicen är dimensionerad enligt det faktiska behovet – under alla årstider – gynnar det alla.

 

Vid krissituationer sätts ofta saker och ting i perspektiv. Vad är det som egentligen är viktigt? Vad är det vi värderar mest? De senaste månaderna har visat att vi förutom den egna hälsan, vänner och släktingar prioriterar fritidsboendet väldigt högt. Drömmen om ett naturnära boende blir allt viktigare och allt mer fundamentalt. Det här är ett intressant mönster som kan rubba de starkt urbana trenderna till förmån för drömmen om ett eget litet hus mitt i den vackra finländska naturen.

Sandra Bergqvist
SFP, Nylands valkrets
SFP, Egentliga Finland
SFP, Helsingfors valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
Ålands riksdagsledamot, Landskapet Ålands valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets