Ärade talman,
Det är entydigt och klart att regeringen Rinne vill se ett aktivt Finland i Europa och internationellt. Det ska synas att Finland har förmåga och framförallt vilja att ta initiativ för att lösa konflikter – vi är inte på den internationella arenan för att vara passiva åskådare eller för att blunda för de problem som finns.
Våra utmaningar är stora. Vi behöver en trovärdig klimatpolitik för att förhindra klimatförändringen som i sitt kölvatten för med sig inte bara ekologiska problem, utan stora sociala, ekonomiska och migrationspolitiska konflikter.
Här räcker det inte med nationella eller regionala insatser, utan då problemen är globala behövs internationella insatser för att lösa dem. Ett delat hot kräver ett delat, gemensamt ansvar.
Att Finland är med i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak är ett bra exempel på ett internationellt samarbete i säkerhetsfrågor. Insatserna har varit framgångsrika: som mest var hela 40 procent av Iraks areal under Isis-organisationens kontroll. I december 2017 proklamerades Isis besegrat, men fortfarande skapar organisationen osäkerhet och instabilitet genom sin ideologiska propaganda.
Det är viktigt att beslut om Finlands insatser i Irak fattas av riksdagen. Finlands linje bör vara den att vi tar vårt internationella ansvar. Samtidigt är det självklart att kraven på trygghet är stora. Krishanterarnas säkerhet är vårt ansvar.
Samtidigt är det skäl att lyfta fram proportionerna i Finlands insatser. Det handlar om en samarbetsinsats. I den nu aktuella OIR-insatsen (Operation Inherent Resolve) deltar 31 länder med sammanlagt över 6500 soldater. Den finländska truppstyrkan är 80 soldater. Svenska riksdagsgruppen och SFP ser det som fullt motiverat att Finland deltar i utbildningen av säkerhetsstyrkor i Irak och i irakiska Kurdistan. Detta för att återställa säkerheten och stabiliteten i regionen.
Det är viktigt också för att vi skall kunna påverka de bakomliggande orsakerna till migrationen – nånting som så många röster i denna sal har efterlyst. Om vi inte får kontroll på den terror som Isis gör sig skyldig till har många inte ett annat val än att fly, att flytta bort. Irakierna utgör den största gruppen av asylsökande i Finland. I vårt asylsystem har vi idag 4 200 irakier vilkas asylansökan eller besvärsbeslut är under behandling. År 2018 fattade Migrationsverket sammanlagt 2 712 asylbeslut som gällde irakiska medborgare. Av dessa beslut var 1 094 positiva.
Om en stor del av de asylsökande tvingas återvända är det uppenbart att Finlands deltagande i de säkerhetsåterställande ansträngningarna bör fortsätta. Det är därför också bra att Finland stärker sina bilaterala relationer med Irak inom flera andra sektorer. Det, att Finlands ambassad i Bagdad nu hösten 2019 kommer att öppnas på nytt – efter att ha varit stängd sedan 1991 – måste ses som ett gott tecken.
Ärade talman,
Regeringsprogrammet slår fast att det finländska deltagandet i FN:s och andra fredsmedlings- och dialogprocesser ska stärkas. Vi skall dessutom höja nivån på deltagandet i civil krishantering.
Det är bra skrivningar och signalerar att vi igen vill ha en aktiv roll. Den som kritiserat Finland för alltför blygsamma insatser får ofta till svar att det inte är volymen som gäller. Eller också har man från Finlands sida gjort bedömningen att vi själva har så liten nytta av vissa utbildningsoperationer.
De får inte var den egna nyttan som avgör. Även om vi alla bra förstår att Finland vill prioritera sådana operationer som också stöder upprätthållande av den egna kompetensen, så får inte enbart den egoistiska nyttan vara avgörande. Från ett bredare säkerhetsperspektiv är det viktigt att vi är med och utbildar både militära och civila krishanterare, samt hjälper till svårt sargade länder som exempelvis Irak att återfå stabila, mänskliga levnadsvillkor.
