– Det finns fortfarande stora brister i reformen. Speciellt orolig är jag för det demokratiunderskott som reformen medför, då landskapen kommer att vara av så olika storlek. Jag är orolig över att beskattningsrätten saknas och över hur de språkliga rättigheterna i praktiken kan tillgodoses. Vårdprocesserna kommer inte att kunna garanteras på svenska. Patientsäkerheten kan dessutom vara i fara, speciellt i Vasa sjukvårdsdistrikt, då distriktet inte beviljades omfattande dygnet runt-jour. Dessutom är särlösningen om finansieringen för Ålands landskap ännu helt öppen, säger Rehn-Kivi.
Vård- och landskapsreformen kommer nu att behandlas av grundlagsutskottet och meningen är att riksdagen ska rösta om paketet innan jul. Rehn-Kivi är övertygad om att de missförhållanden som nu förekommer i både landskaps- och valfrihetslagen kommer att behöva repareras under nästa riksdagsperiod –
ifall de alls godkänns av riksdagen.
– I valfrihetslagen finns flera punkter som måste följas upp. Arrangerandet av socialvården är ännu mycket oklar och finansieringslösningen med personlig budget innehåller många frågetecken. Valfrihetslagen innehåller risker för att patientsäkerheten försämras samt för att vi inte kan säkerställa jämlik vård för alla. Nyland, med sina 1,6 miljoner invånare, kommer också att ha sina egna utmaningar. I framtiden måste speciell tyngdpunkt läggas på att bygga fram en särlösning för Nyland, säger Rehn-Kivi.
