Utskottet anser att en reglering om det här bör genomföras snarast möjligt. Det här tillägget kom i utskottet i samband med behandlingen av ett lagförslag om att kajan inte längre ska vara en fridlyst fågel.
− Skarven orsakar stor skada vid våra kuster och den tär på yrkesfiskarnas fångster. Dessutom förstör den träd och annan växtlighet på de holmar där den häckar. Nu är det hög tid att regleringen om skyddsjakt av skarven underlättas så att den kan genomföras på ett effektivt sätt, sade riksdagsledamot Mikaela Nylander i debatten om jaktlagen i riksdagen.
Nylander påpekade också att skyddsjakt redan nu skulle vara möjligt, men att behandlingstiderna hos myndigheterna har varit oskäligt långa. Hon nämnde att det till exempel tog 18 månader för Närpes-Kaskö fiskeområde att få sitt ärende behandlat av NTM-centralen.
− För att råda bot på skarvproblemen förutsätter jag att vi får en ändring i skarvens skyddsstatus så snart som möjligt och att regeringen nu visar samma entusiasm vad gäller skarven som den har visat kajan, sade Nylander.
Riksdagskollegan Joakim Strand är inne på samma linje.
− Det är mycket bra att jord- och skogsbruksutskottet i sitt betänkande också lyfter fram att det anser att skyddsjakt på vitkindad gås och i synnerhet skarv ska kunna bedrivas inom ramen för naturvårdslagen, sade Strand i riksdagsdebatten.
Utskottet konstaterar också att en reglering av det här behöver genomföras snarast möjligt. Skarven har uppnått en gynnsam status i och med att det fanns 136 000 individer redan år 2016. Det borde underlätta tillstånd för skyddsjakt.
− Jag hoppas verkligen att regeringen så snabbt som möjligt skrider till åtgärder så att bestämmelserna om fridlysning av skarv kan upphävas. Man kan inte nog betona de problem som de här fåglarna, och även säl, innebär för såväl yrkesfiskare som befolkningen längs den österbottniska kusten, sade Strand.
− Nu är det hög tid att snabbt åtgärda särskilt skarvproblemet på alla nivåer, avslutade Strand.
