- Regeringen lovade att beskattningen inte skulle skärpas, men var tydligen beredda att ändå spela med fastighetsskatteprocenten. Höjningen hade inhämtat sammanlagt 48 miljoner euro till kommunerna, men inte till alla kommuner. De kommuner som klarar sig bra har velat hålla fastighetsskatten låg – och det är dessa kommuner som skulle ha fått ta del av denna disputabla tilläggsinkomst, säger Adlercreutz.
Den planerade höjningen motiverade regeringen i sin tur med behovet att kompensera de kostnader som uppstår för kommunerna från beslutet att sänka dagvårdsavgifterna – vilka man tidigare hade velat höja.
- Regeringen vill kompensera en kostnad som tillkommer alla kommuner genom att tvinga en del kommuner att höja sin skatt. Detta är ytterst ogenomtänkt skattepolitik bland annat för att fastighetsskatten i sig är till naturen en plattskatt.
- Att sänka dagvårdsavgifterna är en bra sak, men det ska ersättas åt kommunerna genom statsandelarna. Om regeringen anser att den har råd med denna sänkning, kan man fråga varför den då håller fast vid sitt beslut att avskaffa den subjektiva dagvårdsrätten. Det beslutet skulle enligt Kommunförbundets utfrågning endast ge kring 10 miljoner euro i inbesparingar år 2018.
