Jordbruket lovades minskad byråkrati samt i EU förhandlingarna att jordbrukarkåren inte ska betala för EU:s utrikespolitik. I verkligheten är det finländska jordbrukets lönsamhet det sämsta sedan EU-inträdet och många gårdar dras med akut kassakris.
En stor orsak till detta ligger i förseningar av landsbygdsverket Mavis utbetalningar, samt de följder som sanktionerna mellan EU och Ryssland medför.
– Den finländska matproduktionen är inget som sköts av sig själv. Har vi inte finländska jordbrukare, så har vi inte heller inhemsk matproduktion, säger riksdagsledamot Mats Nylund (SFP).
– Att sätta oss i ett läge där vi skulle pruta på vår inhemska matproduktion, som dessutom är den tryggaste och renaste i EU och hela världen, samt att göra oss beroende av mat utifrån, är fullständigt otänkbart, säger han.
Enligt riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) är den enda hållbara lösningen på sikt att jordbrukarna får ett bättre pris för sina produkter från marknaden. För att lyckas med det måste jordbrukarnas förhandlingsposition stärkas.
– Jordbrukets lönsamhetskris är allvarlig och beror till största delen på faktorer som jordbrukarna själva inte kunnat påverka.
Förutom bättre markandspriser behöver vi en förenkling av stödpolitiken, samt rim och reson i övervakningar och sanktioner.
Måttet är nu rågat och det är dags för regeringen att agera, kräver Blomqvist.
Effekterna av de sänkta jordbruksprodukternas marknadspriser beräknas
2015 ha uppgått till 250–300 miljoner euro. Dessutom skars jordbruksstöden ner med 70 miljoner euro ifjol och stödutbetalningar för 250 miljoner euro sköts upp med ett halvt år.
Svenska riksdagsgruppen har den 4.3 2016 inlämnat ett skriftligt spörsmål till minister Tiilikainen gällande förseningarna i Mavis utbetalningar. Ministeriet har tre veckor på sig att besvara spörsmålet
