Vårdreformen ska handla om människor inte strukturer

- Debatten tenderar igen utgå från administrationen, inte från patientperspektivet, säger riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson (SFP).
Riksdagsgruppen varnar regeringen för att skapa ett nytt hastverk. Man är förvånad att Centern efter att ha blivit statsministerparti inte längre betonar värdet av en bred parlamentarisk beredning där alla partier är med.
 
– Fastän det tar litet tid behövs ett gediget förarbete för att denna grundläggande reform ska lyckas. Det är bra att komma ihåg att nuvarande statsminister Juha Sipilä i otaliga valdebatter betonade att vårdreformen ska fortsättningsvis beredas parlamentariskt. Att nu enbart tala om en parlamentarisk uppföljningsgrupp är något helt annat, säger partiordförande Carl Haglund (SFP).
 
Svenska riksdagsgruppen är kritisk till slutsatserna som en expertgrupp gjort om vårdreformen. Expertgruppen föreslår högst 9–12 vårdområden i Finland. Enligt regeringsprogrammet ska antalet autonoma områden vara högst 19.
 
– Det är helt klart att talar vi om bara 9–12 områden i hela landet så kommer det svenska att drunkna i denna typ av storområden. I vårt geografiskt stora land kan allt inte stöpas i samma form, säger Henriksson.
 
Riksdagsgruppen har konsekvent betonat att vårdreformen ska utgå från människan och målsättningen ska vara en övergång till flexibla system som garanterar bästa möjliga vård och valfrihet. För att vårdmodellerna ska fungera och ge ekonomisk nytta, bör de byggas upp i ett samspel mellan det offentliga, det privata och tredje sektorn.
Vilken är kommunernas roll i helheten när denna radikala omställning genomförs, frågar riksdagsgruppen. Det inte är meningsfullt att en del av den grundläggande socialvården, exempelvis äldreomsorgen eller barnrådgivningen, ska fjärrstyras över huvudet på patienterna.
Gruppen ser inte mervärdet i att på sikt överföra utbildning till några få jätteområden.
- Vårdreformen får inte bli en förtäckt kommunreform. Väsentligt är att det preventiva vårdarbete som görs i kommunerna inte raseras när strukturerna förnyas. Tvärtom borde det preventiva stärkas, säger Henriksson.
Svenska riksdagsgruppen förutsätter att en språkkonsekvensbedömning av social- och hälsovårdsreformen bör göras nu genast i starten.
 
Tilläggsuppgifter:
Riksdagsgruppens ordförande Anna-Maja Henriksson, 050 512 2377