År 2009 närmar sig sitt slut och i riksdagen innebär det förutom en väldig fart för att hinna få ut alla lagar som har budgetkonsekvenser också att riksdagen fastställer nästa års budget. I praktiken innebär det att finansutskottet behandlar regeringens budgetförslag och alla sektorutskottens utlåtanden. Samtidigt behandlas också riksdagsmännens alla budgetmotioner.
Nästa år uppgår statsbudgeten och tilläggsbudgeten tillsammans till dryga 50 miljarder euro, och senaste onsdag kom regeringspartierna i riksdagens överens om att utöka budgeten med 41 miljoner euro utöver regeringens förslag. De tillägg som görs i riksdagen är i många fall helt avgörande för den verksamhet som får del av den. Som exempel kan nämnas de 200 000 euro som riktas till utvecklandet av Kvarkens skärgård, det vill säga världsarvet. Hade man i riksdagen inte beslutit om ett anslag på 200 000 euro hade förutsättningarna för utvecklande av verksamheten kring världsarvet förblivit öppet. Kvarkens skärgård, Finlands första och enda världsnaturarv, fanns överhuvudtaget inte med i regeringens budgetförslag när det anlände till riksdagen.
Svenska riksdagsgruppens kan för sin del vara nöjd med att ha fått igenom tillägg som korrelerar med flera av våra motioner. Förutom Kvarkens skärgård kan jag nämna att 4H, landsbygdsrådgivningen, vatten- och avloppstjänster, bastrafikledshållningen, skärgårdens förbindelsetrafik, Finlands yrkesfiskarförbund och fredsorganisationer nu fått tilläggsanslag. Med tanke på det ekonomiska läget har förstås sysselsättningen, och speciellt de ungas, vägt mycket tungt när finansutskottet beslutit om tilläggsanslagen. Bland annat får ungdomsverkstäderna ytterligare 1,5 miljoner euro och tullen 1 miljon euro för att hålla kvar sin unga arbetskraft.
Alla som har färdats på våra österbottniska grusvägar i höst vet att det regniga vädret gått mycket hårt åt vägarnas skick, och att vissa vägar varit minst sagt usla. Orsaken till att de inte grundrenoveras är förstås självklar, brist på pengar. Riksdagens tillskott på 5,6 miljoner euro är en klen tröst och finansutskottet konstaterar också att det inte går att sköta finansieringen av bastrafiklederna med tilläggsbudgeter och årliga tilläggsanlag. Mera långsiktig finansiering krävs. Den klara analysen lindrar inte situationen för dem som dagligen är helt beroende av att färdas på vägar som under några höst- och vårveckor är snudd på ofarbara och dras med trafikbegränsningar. Ett årligt underskott på ungefär 200 miljoner euro innebär att inte heller i år kommer de mål vi ställt upp för både vägnätets skick och trafiksäkerheten att kunna uppfyllas.
Nästa år ökar statsskulden med 13 miljarder euro. Avsikten med skuldsättningen är att stimulera ekonomin och upprätthålla välfärdssystemet. Det finns ändå en gräns för hur mycket vi skall skuldsätta oss. Visserligen är Finlands statsskuld bara omkring hälften av EU:s medeltal, men den skall återbetalas med ränta. Det blir en tung uppgift som åläggs nästa regering och kommande generationer. Riktlinjer för att balansera upp statsfinanserna bör redan nästa år vara på regeringens agenda.
Mats Nylund, riksdagsledamot SFP, Pedersöre
Publiceras i Vasabladet 13.12.2009
