Gruppanförande 12.10.2010

12.10.2010 kl. 15:35
Gruppanförande i interpellationsdebatten om rening av avloppsvatten i glesbygden

Övergödningen av våra vattendrag är ett av de största miljöproblemen i vårt land. Glesbygdens avloppsvatten är den nästa största inhemska källan till fosforutsläpp som belastar vattendragen.

I glesbygden finns fortfarande över 300 000 fastigheter för året om boende utanför det kommunala avloppsnätet. Många av de befintliga 450 000 fritidsstugorna i Finland är idag dessutom utrustade med disk- och tvättmaskiner och vattentoalett. Med stöd av miljöskyddslagen gav statsrådet därför år 2003 en förordning om behandlingen av hus-hållsavloppsvatten i områden utanför vattenreningsverkets avloppsnät. Syftet med förord-ningen är viktigt, men tillämpningen av förordningen har visat sig vara svårare än man kunde ana.

Svenska riksdagsgruppen vill förbättra kvaliteten på våra sjöar och vattendrag. Vi vill ock-så förhindra nedsmutsning av brunnar och stränder i vår närmiljö. Statsrådets mål om att våra vattendrag skall uppnå en god ekologiskt status år 2015 håller vi fast vid. Även om mycket redan gjorts så är vi inte ännu nöjda med situationen. Att minska på utsläppen från bosättningen är ett viktigt mål, som bör uppfyllas. Den aktuella förordningen är bara ett av verktygen i detta arbete. Andra praktiska åtgärder, som vi varmt förespråkar är utbyggnaden av avloppsnätet, i bruktagandet av komposterande torrdass i fritidsstugor och en övergång till fosfatfria tvätt- och diskmedel.

Finland har förbundit sig till att senast år 2012 förbjuda försäljningen av tvättmedel som innehåller fosfater. Flera Östersjöländer ligger före oss på denna punkt. Maskindiskmedel innehåller fortfarande ofta höga halter av övergödande fosfater. Om alla länder runt Öster-sjön skulle förbjuda användningen av fosfathaltiga tvättmedel och samtidigt effektivera vattenreningen vid vattenreningsverken, skulle fosforutsläppen till Östersjön minska med 20%, d.v.s. en avsevärd förbättring jämfört med dagsläget.

Finland ska inom ramen för HELCOM medverka till att Östersjön återfår en god ekolo-giskt status senast år 2021. Av Finland krävs en minskning av fosforutsläppen med 150 ton per år och av kväve med 1200 ton per år. I den nationella handlingsplan som uppgjorts har det visat sig vara svårt för Finland att uppnå de uppställda målen. Nya och effektivare metoder för att minska på utsläppen av näringsämnen behövs. Ingen sektor kan lämnas obeaktad.

Ett stort problem har med åren visat sig vara Finlands miljöcentrals bristfälliga informa-tion om hur förordningen kan omsättas i praktik. Det har också förekommit oklarheter kring subventioner för olika åtgärder. Det har upptäckts brister i den teknik som funnits på marknaden och kombinationen av den svaga informationen från myndigheternas sida och den bristfälliga kunskapen och dåliga kontrollen av tekniken, har lett till många tråkiga överraskningar, höga kostnader och praktiska problem för fastighetsägare som för bety-dande kostnader investerat i teknik som inte fungerat som man tänkt sig. Riksdagen har flera gånger påpekat att det finns ett behov av förbättrad information.

Regeringen har reagerat på kritiken. Utgående från den utredning och de förslag som ut-redningsman Lauri Tarasti presenterade tidigare detta år har miljöminister Lehtomäki före-slagit korrigeringar till förordningen från 2003. Att på grund av problemen helt upphäva förordningen är inte ett alternativ eftersom många redan lagt ner pengar i anskaffningen av små vattenreningsverk och annan ny teknik. Regeringen föreslår nu att tiden för installa-tion av effektivare vattenrening vid särskilda situationer kan förlängas med fem år och att äldre personer undantas från kravet att installera ny teknik. Dessutom har regeringen re-serverat resurser för effektivare rådgivning och information. Regeringen har också möjlig-gjort användningen av hushållsavdraget i beskattningen för arbetet att installera den nya tekniken.

Största delen av allt avloppsvatten från tätt bebyggda områden behandlas i kommunala reningsverk. Reningseffekten vid reningsverken har ökat och ligger nu nationellt på 97% för organiskt material och 95 % för fosfor. De största städerna så som Helsingfors, Esbo och Åbo har infört effektiv rening av kväve och i takt med att miljötillstånd förnyas höjs kvävereningskravet vid också andra avlopps vattenreningsverk.

Svenska riksdagsgruppen har under många år arbetat för att större resurser skall reserveras för utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Budgetmedlen är otillräckliga också för år 2011. Riksdagen bör se till att nya vatten- och avloppsnätprojekt också kan inledas år 2011.Vi anser att staten bör understöda utbyggnaden av avlopps nätet i större utsträckning än hittills så att en större del av avloppsvattnet också utanför stadskärnor kan behandlas i centraliserade reningsverk. Situationer där fastighetsägare först är tvungna att investera i fastighetsvisa mini reningsverk och några år senare blir tvungna att ansluta sig till ett nytt avloppsnät kan inte accepteras. Regeringen gör därför rätt i att förlänga tidsfristen också i de fall då ett projekt att bygga ut avloppsnätet för ett område är under arbete.

Med beaktande av de åtgärder regeringen vidtagit och med tanke på vikten av att minska belastningen på våra vattendrag och förhindra förorening av brunnar och stränder anser vi att interpellationen som behandlas inte är motiverad. Däremot stöder Svenska riksdags-gruppen regeringens lagförslag om tillämpningen av förordningen som även är i remissde-batt idag.
 

Gruppanförande 12.10.2010 hölls av ledamot Christina Gestrin

Svenska riksdagsgruppen
SFP, Vasa valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Egentliga Finland
SFP, Helsingfors valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Nylands valkrets
Ålands riksdagsledamot, Landskapet Ålands valkrets