Gruppanförande om butikernas öppettider 20.2 2013

SVENSKA RIKSDAGSGRUPPEN
gruppanförande i remissdebatten om statsrådets redogörelse om butikernas öppettider
20.2.2013, riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars

Ärade talman,
Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.

Det gäller enligt Svenska riksdagsgruppen särskilt inverkningarna på detaljhandelns struktur och konkurrensen mellan mindre och större affärer. Men det ska medges att det naturligtvis är svårt att bedöma vilka effekter just öppettiderna har haft i det avseendet, jämfört med andra faktorer – såsom den bristfälliga konkurrensen i dagligvaruhandeln.

Lite kritisk kan man också vara till det faktum att redogörelsen mestadels är baserad på utredningar som parterna själva har gjort, alltså å ena sidan handelns och företagens egna organisationer och å andra sidan de affärsanställdas fackförbund. Risken finns alltid att sådana utredningar har styrts av respektive intressen.

Ärade talman,
Intressant nog verkar de negativa effekterna av de nya friare öppettiderna vara större än de positiva. Det gäller särskilt söndagsöppethållningen för specialaffärernas del. Den har enligt den egna branschorganisationen varit olönsam för över hälften av affärerna, och den andelen är ännu större i köpcentra. En tredjedel av företagarna har inte möjlighet att hålla ledigt ens en dag i veckan.

De affärsanställda är för sin del missnöjda med att det har blivit svårare att förena arbete och familjeliv, med att säkerheten i arbetet har försämrats och med att arbetsresorna försvårats då de sker på sena kvällar och söndagar. Barndagvårdstjänsterna har inte heller utvecklats i den takt de nya öppettiderna skulle kräva.

Statistikcentralen har utrett att de nya öppettiderna inte har skapat nya heltidsarbetsplatser i någon större skala. En svagt positiv effekt på totalförsäljningen har uppvägts av en svagt negativ effekt på lönsamheten, enligt handelns egen branschorganisation.

Ärade talman,
Å andra sidan har konsumenterna och särskilt barnfamiljerna hunnit vänja sig vid de nya, längre öppettiderna och deras positiva inställning till söndagsöppethållningen har klart ökat. Redan därför finns det enligt Svenska riksdagsgruppen knappast någon återgång till större restriktioner.

Företagarna har tvingats anpassa sig, och skulle knappast vara redo för en återgång till det gamla.

Bland fördelarna med de friare öppettiderna vill Svenska riksdagsgruppen särskilt framhålla den möjlighet som har öppnats för studerande och andra unga – och varför inte också för seniorer! – som inte kan eller vill jobba heltid, att göra kortare arbetsturer på kvällar och söndagar. Då behöver inte den ordinarie, heltidsanställda personalen heller mot sin vilja jobba på sådana obekväma arbetstider. I bästa fall en win-win-situation, alltså!

Ärade talman,
Såsom regeringen själv i redogörelsen konstaterar, är tre år ändå en alltför kort tid för att man skulle kunna dra några mer definitiva slutsatser. Någon snabb nödinbromsning finns det enligt Svenska riksdagsgruppen åtminstone inte behov av.

Däremot stöder riksdagsgruppen regeringens uppfattning om behovet av ett enhetligare förfarande då det gäller att bevilja dispens från de begränsningar som fortfarande gäller för öppettiderna. Visst finns det lokala och regionala skillnader som kan och bör beaktas, men fullt så stora variationer i praxis som nu kan knappast motiveras.

Svenska riksdagsgruppen ser fram emot en grundlig utskottsbehandling, med hörande av sakkunniga som kan komplettera den bild redovisningen nu ger.