De medel som inkommit genom lästavgiften har använts för välfärdsverksamhet till förmån för verksamma sjömän samt för främjande av sjöräddningsverksamheten. De som har fått ta del av detta stöd är bland annat Ålands sjöräddningssällskap, ett stöd som har varit en viktig del av deras finansiering. Sjöräddningssällskapet har 2006-2012 fått ett understöd som varierat mellan 9 650 och 20 704 euro.
Det första utkastet till förslaget att upphäva lagen om lästavgift innebar att alla organisationer som fått stöd genom lästavgiften skulle kompenseras med andra medel - förutom Ålands Sjöräddningssällskap, som skulle lämnas utan finansiering. Det var beklämmande och orättvist. Nu är förslaget ändrat så att Ålands sjöräddningssällskap för år 2015 får 12 000 euro från inrikesministeriet, vilket såklart är glädjande. Men summan är inte tilläcklig enligt riksdagsledamot Nauclér:
Ålands Sjöräddningssällskap bedriver samma verksamhet som Finlands Sjöräddningssällskap. Av de sjöräddningsuppdrag som registrerats inom landet utför Ålands sjöräddningssällskap cirka 10 procent - det gäller antalet räddade, utryckningar, sjöräddare och stationer - och följaktligen borde de också få 10 procent av den summa som föreslagits för Finlands Sjöräddningssällskap eller drygt 24 000 euro, alltså dubbelt mot vad som föreslås, påpekar Nauclér i sitt anförande.
De anslag som delas ut till Ålands sjöräddningssällskap borde höjas i relation till den sjöräddningsverksamhet de faktiskt utför.
Jag hoppas att inrikesministeriet tar den här frågan på allvar och rättar till detta missförhållande, fastlår Nauclér
Under samma plenum kommenterade även Nauclér ändringen av självstyrelselagens 30 § som var uppe till remissdebatt. Lagändringen är teknisk, men ger en bra lektion i hur Ålands självstyrelse fungerar.
