Henriksson vill stärka svenskan – efterlyser mer språkbad, omvända språkkompetenskrav, avgiftsfritt språkprov i finska samt högre poäng för avlagd studentexamen i det andra inhemska språket

06.11.2022 kl. 07:06

Svenska folkpartiets ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson säger på Svenska dagen att vi ska vara stolta över Finlands tvåspråkighet. Svenska dagen infördes 1908 av Svenska folkpartiet och har sedan dess firats den 6 november årligen. Henriksson lyfter fram vikten av att vi stöder språkkunskaperna i landets båda nationalspråk för en levande tvåspråkighet.


– För att främja språkinlärning och en positiv attityd till andra språk kan vi göra mycket! Språkbadsverksamhet är ett utmärkt sätt att främja både språkkunskaper och förståelsen för andra språk och andra kulturer. Språk öppnar dörrar och språkkunskaper erbjuder upplevelser, jobbmöjligheter och inkluderar. Det är oerhört viktigt att vi främjar kontakterna mellan språkgrupperna redan från ung ålder, säger justitieminister, partiordförande Anna-Maja Henriksson.

Under hösten fick Sannfinländarnas finskhetsprogram mycket uppmärksamhet. I motsats till Sannfinländarna vill SFP inte montera ner svenskan och det tvåspråkiga Finland, utan stärka dem. Denna regeringsperiod har man bland annat presenterat en ny nationalspråksstrategi och fattat beslut att öka timresurserna för undervisning i det andra inhemska (B1) språket i årskurserna 6-9. Henriksson betonar att det behövs flera medvetna och aktiva åtgärder för att stärka svenskan och tvåspråkigheten.
– Det stora språkprovet som krävs för offentliga tjänster borde dels göras avgiftsfritt, dels behövs ändringar gällande språkkompetenskraven, säger Henriksson.

Det råder en stor brist på svenskspråkiga personer inom den offentliga förvaltningen, och en delorsak är kravet på utmärkta kunskaper i finska för de flesta tjänster.
– Det är en stor orättvisa att svenskspråkiga idag måste betala över 400€ för intyg på utmärkta kunskaper i finska. Vi behöver också utbilda bland annat flera svenskspråkiga nödcentralsoperatörer och räddningspersonal, samt trygga vården på svenska. För att den offentliga förvaltningens service i framtiden ska kunna tryggas på båda nationalspråken och svenskspråkiga lockas att söka tjänster inom den offentliga förvaltningen bör man införa omvända eller anpassade krav på språkkunskaper, säger Henriksson.

Henriksson är också orolig över att allt färre skriver det andra inhemska språket i studentskrivningarna. Speciellt nedgången bland de finskspråkiga abiturienterna vad gäller antalet som skriver svenska har varit stor sedan 2005. År 2004 var 38 521 anmälda till provet i svenska i studentexamen. År 2021 var motsvarande siffra bara 15 278. Många svenskspråkiga skriver idag också medellånga finskan eller väljer helt bort att skriva finskan.
– Det ska löna sig att skriva såväl finska som svenska i studentexamen. De senaste årens utveckling visar att vi måste bryta trenden med ett nedåtgående intresse att skriva svenska och finska i studentexamen. Det andra inhemska språket borde värderas högre vid studerandeintagningen till högskolorna för att sporra flera att skriva det, säger Henriksson.

Henriksson betonar också svenskans roll som bro till resten av Norden.
– Det nordiska samarbetet är otroligt viktigt för Finland. I och med Finlands och Sveriges Nato-medlemskap blir det ännu mera intensivt, och därmed blir också svenskan allt viktigare för Finland, avslutar Henriksson.
Anna-Maja Henriksson
SFP, Nylands valkrets
SFP, Egentliga Finland
SFP, Helsingfors valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
Ålands riksdagsledamot, Landskapet Ålands valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets