Kvann ska vi ta fåltche?

11.09.2021 kl. 08:45
Regeringens budgetförhandlingar blev, efter vissa turer, klar i torsdags. Vid sidan om nästa års statsbudget var flera stora framtidsfrågor på agendan, såsom klimat- och sysselsättningsåtgärder. 

Sysselsättningsgraden i vårt land ligger efter de andra nordiska länderna och vi måste skapa förutsättningar som på ett hållbart sätt stärker den offentliga ekonomin på sikt.  Jag hade själv gärna sett att beslutet om den sysselsättningshelhet på 110 miljoner euro, som regeringen enades om vid sina halvtidsöverläggningar i våras, skulle ha fattats nu men det blir i stället av senast den 15 februari 2022. Bra så och även bra att hushållsavdraget nu höjs, något vi i SFP aktivt arbetat för.

 

De ekonomiska hjulen går allt hårdare igen efter den första coronatiden och det har eskalerat behovet av arbetskraft - antalet lediga jobb i Österbotten har fördubblats sedan juli 2020, och många företag har allt större problem med att hitta lämplig personal.  

 

En bekant fras som hörs just nu inom fler branscher i Österbotten är ”Kvann ska vi ta fåltche?”. Bristen på arbetskaft sätter hinder för fortsatta investeringar, utvidgnings- eller tillväxtpotential.

 

Flera åtgärder krävs men bland annat den arbetskraftsrelaterade invandringen är ett måste, vi behöver både händer som expertkunskap. Till följd av detta skapar regeringen nu en s.k. expressfil på två veckor för att främja arbetskraftsinvandringen. Elektroniska ansökan om uppehållstillstånd för specialsakkunniga och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar ska avgöras inom 14 dygn från det att ansökan lämnats in. 

 

Också offentliga sidan och vården står inför växande arbetskraftsbrist. Med minskad nativitet och således sjunkande mängd arbetsför befolkning befinner vi oss i en situation där 8 av 10 yrken inom social-och hälsovårdssektorn lider av akut arbetskraftbrist, en siffra som knappast kommer som en överraskning för någon.

 

Hur rädda situationen? Fler utbildningsplatser förändrar inget utan tillräckligt intresse och antal sökande.  Enligt beräkningar behöver vi en minst 200 000 personers tilläggskapacitet till vårdsektorn innan år 2030 – en siffra som kan nås endast med hjälp av arbetskraftsinvandring.

 

I Syd-österbotten har man länge påvisat lyckade resultat med arbetskraftinvandring från andra länder, karosseri- och växthusverksamheten som det mest lysande exemplen i vårt land. Samtidigt kräver en smidig arbetskraftinvandring åtgärder, och en fungerande vardag för en nyanländ familj grundar sig på möjligheter till skola, fritidsintressen och daghem. Språkkunskaper är förstås även viktiga.

 

Den kommande tiden kommer att vara avgörande och även den offentliga sektorn måste vara redo att hantera arbetskraftsbristen och andra problem som konkurrenskraftig lön, personaldimensioneringar och arbetsvillkor. Kampen om potentiella anställda till kommunerna och landskapsområden kommer att bli tuff och det gäller för alla att vara vakna. 

Mikko Ollikainen
SFP, Nylands valkrets
SFP, Egentliga Finland
SFP, Helsingfors valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
Ålands riksdagsledamot, Landskapet Ålands valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets