Sysselsättningen, klimatet och arbetsinvandringen

19.08.2021 kl. 12:38
Svenska riksdagsgruppens sommarmöte spikade tyngdpunkterna i budgeten:

Nu krävs mod att investera och skapa nya arbetsplatser. Vi behöver klimatåtgärder på bred front. Och Finland behöver ta konkreta steg för att underlätta arbetskraftsinvandring, säger gruppordförande Anders Adlercreutz då han sammanfattar svenska riksdagsgruppens diskussioner.


Riksdagsgruppen fortsatte sitt sommarmöte på torsdagen i Nagu, Pargas.

Partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson underströk att nästa års budget bör förbättra villkoren för tillväxt.

– Finland behöver stärka förutsättningarna för tillväxt. Regeringen är enig om att Finland behöver större arbetskraftinvandring. Företagen behöver smidigare processer för att ta in utländsk kunnig personal, men vårt samhälle behöver också mer arbetskraft exempelvis inom vården. Därför behöver Finland en ökad arbetskraftsinvandring. En ökning på 10 000 personer per år borde vara målet för att klara situationen.

Henriksson är särskilt oroad över tillgången till arbetskraft inom vården.

– Om vi inte börjar agera kraftigare nu så kommer vi inte att klara av att trygga tillgången till personal inom vården och äldreomsorgen. Tillräckligt antal utbildningsplatser, välmående och trivsel i arbetslivet, gott ledarskap, konkurrenskraftiga löner, arbetskraftsinvandring, erkännande av utländska vårdexamen är centrala pusselbitar med tanke på vårdbranschens attraktionskraft.

Enligt Henriksson kräver Finlands målsättning att höja forskning och innovationer till 4 procent av BNP en sporrande investeringsmiljö.

– Vi behöver också stärka det inhemska ägandet. För att sporra till investeringar behöver vi en snabb utredning av en samfundsskattemodell, som skulle innebära att en lägre samfundsskattesats för den vinst som blir i företaget och används till investeringar, säger Henriksson.


VIKTIGT MED HÖJT HUSHÅLLSAVDRAG

Henriksson säger att SFP är särskilt tillfreds med SFP:s förslag om ett två-årigt försök gällande en höjning av hushållsavdraget finns med i finansministeriets budgetförslag som om ett par veckor ska genomgå den politiska manglingen.

Nu föreslås ett tvåårigt försök som höjer det maximala beloppet för hushållsarbete och för omsorgs- och vårdarbete från 2250 till 3500 euro. Samtidigt stiger ersättningsprocenten från 40 till 60 procent.

 – Jag är mycket glad att SFP:s målmedvetna arbete för att höja hushållsavdraget nu ger resultat. Och jag är övertygad om att detta stimulerar tjänstesektorn. Det gör att exempelvis en äldre människa eller en barnfamilj har möjlighet att anlita städhjälp eller annan hjälp som underlättar vardagen. I och med detta förslag skapas en situation där alla vinner – företagen, arbetstagarna och hushållen, säger Henriksson.

Riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz håller med.

– Alla sysselsättande åtgärder är välkomna och nödvändiga. I synnerhet i en gynnsam konjunktur är det skäl att vara ambitiös – det är då strukturella åtgärder ger bäst utslag.

Han välkomnar också att hushållsavdraget föreslås höjas på motsvarande sätt för dem som frångår oljeuppvärmning.


TROVÄRDIG KLIMATPOLITIK

– Den färska IPCC-rapporten visar att klimatåtgärderna inte kan vänta. Som en del av EU kan och bör Finland arbeta för en rättvis, ambitiös global klimatpolitik. Vi ska komma ihåg att det gagnar våra företag och att den gröna omställningen erbjuder nya möjligheter för vår ekonomi, säger Adlercreutz.

– Också för att klara av de ambitiösa klimatmålen är det viktigt att Finland inte tappar i konkurrenskraft, säger Adlercreutz.

Riksdagsgruppen välkomnar det nya stödet på 87 miljoner euro för elektrifiering av energiintensiv industri. Det uppmuntrar till koldioxidneutral produktion och stärker industrins konkurrenskraft.

– Finland ska fortsätta gå i bräschen för mer klimatsmarta investeringar och hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv. Med rätta förutsättningar hämtar hållbarhetsarbetet både tillväxt och arbetsplatser, säger Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.

– Också jordbrukssektorn har förbundit sig till en vägkarta för att stärka klimatåtgärderna. Nu behövs resurser för att förverkliga den. Inom SFP anser vi att jord- och skogsbruket inte ska ses som ett problem, utan som en viktig del av lösningen, säger Blomqvist.


ÖSTERSJÖN OCH SKÄRGÅRDEN

Riksdagsgruppen har i år hållit sitt sommarmöte i Åbolands skärgård. Gruppen anser att den gipsbehandlingen inom jordbruket som görs i Skärgårdshavets avrinningsområde är av största vikt. Det minskar betydligt på mängden fosfor- och sedimentbelastning som kommer ut i havet.

Gruppens riksdagsledamot från valkretsen Sandra Bergqvist säger att det behövs målmedvetna fortsatta ansträngningar för ett renare Östersjön.

Hon anser att miljöskyddspolitiken är på fel spår då man i finansministeriets budgetförslag föreslår en nedskärning av anslaget till Håll skärgården ren med en halv miljon.

– Det är högst inkonsekvent och något som bör rättas till. Man kan inte lagstiftningsvägen kräva flera septitankar i de små skärgårdshamnarna och samtidigt skära ned bidraget till Håll skärgården ren som rent praktiskt gör en stor del av jobbet, säger Bergqvist. 


MER RESURSER FÖR POLIS OCH RÄTTSVÄSENDE

Riksdagsgruppen betonar att samhällets grundfunktioner behöver tryggas. Både polis och rättsväsende behöver få mer resurser.

– Värnandet av en fungerande rättsstat har alltid varit A & O för SFP. Medborgarnas tilltro till rättsstaten är fortfarande stark i Finland. Men det finns orosmoln på himlen. Rättegångstiderna har blivit längre, dels som en följd av coronapandemin och polisen hinner inte reda ut alla brott. I samband med budgetrian behöver regeringen därför ha beredskap att höja anslagen till polisen och rättsvården, säger justitieminister Henriksson.


 
Svenska Riksdagsgruppen
SFP, Nylands valkrets
SFP, Egentliga Finland
SFP, Helsingfors valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
Ålands riksdagsledamot, Landskapet Ålands valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets