Ålands självstyrelse måste leva i tiden

29.05.2021 kl. 09:58
Den nionde juni inleds jubileumsåret för att fira Ålands självstyrelses första hundra år.

Det är i år 100 år sedan Nationernas Förbund beslöt att Åland skulle bli självstyrt. I ett hundraårsfirande är det naturligt att titta tillbaka för att förankra historien. Samtidigt är det lika viktigt att försöka titta framåt och fundera på vad man vill att ska bli kvar när jubileumsåret väl är avslutat.

 

Åland har exceptionell folkrättslig status. Efter hundra år behöver själva modellen inte längre försvaras. Den är djupt rotad med de internationella överenskommelserna som grund. Det som däremot behöver försvaras är det praktiska innehållet som är fundament för hela självstyrelsen. I en värld som hela tiden förändras behöver självstyrelsen också hänga med.

 

För tillfället pågår en totalrevision av Ålands självstyrelselag. Målsättningen med den är kanske inte så mycket att överta nya behörigheter utan att modernisera och befästa dagens självstyrelse då lagen inte förnyats sedan Finlands EU-medlemskap eller nya grundlagen, vilka båda påverkat Ålands nuvarande självstyrelse mycket i praktiken.

 

Lika viktigt som att säkerställa en modern självstyrelselag är att säkerställa andra viktiga saker som inte uttryckligen regleras i lagen. Hit räknar jag bland annat tillgång till svenskspråkiga studieplatser vid universitetet och högskolor, tillgång till svensk TV, att service på svenska fungerar i praktiken när samhället fortsätter att digitaliseras samt hur man säkerställer fungerande kommunikationer till och från Åland av människor, varor, post och tidningar. Alla dessa saker är konkreta exempel som inte enbart kan regleras via självstyrelselagen, utan där andra åtgärder behövs då den tekniska och globala utvecklingen förändrar verkligheten.

 

Förhoppningen är att både Finlands och Sveriges statsministrar ska komma till Åland för att högtidlighålla starten för självstyrelsens jubileum. Nationernas Förbunds beslut för hundra år sedan kompletterades med ett avtal mellan Finland och Sverige om hur garantierna skulle förverkligas i praktiken. Min förhoppning är att ett möte mellan Finlands och Sveriges statsministrar på Åland både kan titta tillbaka på en internationellt framgångsrik lösning som alla kan vara stolta över, samt också blicka framåt på hur man kan säkerställa att samma garantier moderniseras för att hantera dagens praktiska utmaningar.

 

Det är ingens fel att det finns utmaningar med tillgång till svensk TV på nätet, tillgång till vissa svenskspråkiga utbildningar samt kommunikationer, utan det är digitalisering och globalisering som skapat dem. Samtidigt är det just den här verkligheten som nu delvis gnager i fundamenten i Ålandsöverenskommelsen. Därför borde man säkerställa att överenskommelsens mening och anda också appliceras på den värld som vi lever i idag som förändrats mycket på hundra år. Det skulle samtidigt vara en fin 100-års gåva till självstyrelsen. Min förhoppning är att Ålands 100 års jubileum kan bli ett avstamp för ett sådant konkret Ålandsarbete också mellan Finland och Sverige, tillsammans med Åland.

 

Mats Löfström
SFP, Nylands valkrets
SFP, Egentliga Finland
SFP, Helsingfors valkrets
SFP, Nylands valkrets
SFP, Vasa valkrets
Ålands riksdagsledamot, Landskapet Ålands valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets
SFP, Vasa valkrets