Remissdebatt om budgetpropositionen för 2022

28.09.2021 kl. 13:00
Gruppanförande 28.9.2021. Talet hållet av ledamot Anders Adlercreutz.

Ärade talman,

Vi lever i en tid av snabb ekonomisk tillväxt. Trots att vi varit tvungna att med hårda restriktioner begränsa många näringars verksamhet för att rädda liv verkar de flesta kunnat återgå till en relativt normal vardag. Vi har lyckats undvika en konkursvåg trots att många branscher haft det mycket svårt. 

Att Finland så snabbt kommit fått igång tillväxten visar att regeringen har lyckats med sin ekonomiska politik. Men, vi vet också att det behövs nya åtgärder för att vitalisera ekonomin. Och flera av dessa åtgärder finns i nästa års budgetbok.

Bristen på arbetskraft och tillgången på kompetent arbetskraft är ett konkret problem som tynger många företagares vardag. Det är ett problem inom industrin, det är  ett problem inom vården, det är ett problem inom servicebranschen.

Svenska riksdagsgruppen och SFP välkomnar regeringens beslut att under 2022 skapa en så kallad expressfil på två veckor för att främja arbetskraftsinvandringen. Det betyder att en elektronisk ansökan om uppehållstillstånd för specialsakkunniga och tillväxtföretagare – inklusive deras familjemedlemmar – ska avgöras inom 14 dygn från det att ansökan har lämnats in.

Det här ska inte kunna vara en politisk tvistefråga. Den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen behövs. Det borde hela det finländska samhälle och alla partier i denna sal inse. Vi behöver en klar attitydförändring. Vi skall inte måla upp hotbilder som inte finns. Genom att ta tag i utmaningen öppnar vi för nya möjligheter. 

Vi kan nämligen inte vänta. De strukturella problemen som finns i vår ekonomi blir inte bättra av sig själva.  Enligt finansministeriets prognoser kommer nämligen den snabbaste tillväxten inom sysselsättningen att avta redan under 2022, även om sysselsättningsgraden förblir hög.

Vi kommer inte ifrån att Finland har en ofördelaktig befolkningspyramid. De åldersrelaterade utgifterna ökar i samhälle och det är uppenbart att det behövs allt fler människor som arbetar i vård- och omsorgsbranschen.

Svenska riksdagsgruppen efterlyste på sitt sommarmöte i augusti ett program för att åtgärda bristen på arbetskraft inom vården. Nu startar regeringen under ledningen av social- och hälsovårdsministeriet ett tvärsektoriellt program för att trygga tillgången till vårdpersonal. Bra.

 

Ärade talman,

Strukturella sysselsättande åtgärder behövs. Det finns ingen naturlag som säger att vi i Finland skall behöva leva med en betydligt högre strukturell arbetslöshet än våra nordiska grannländer. Och nu, under en gynnsam konjunktur, är det lättast att förverkliga de reformer som behövs.

Med vilken måttstock man än mäter, så är det klart, att denna regering redan beslutat om omfattande sysselsättande åtgärder. Men vi behöver mera. Vi skall ytterligare komma överens om sysselsättande åtgärder som har en positiv effekt på 110 miljoner euro på den offentliga ekonomin. Det är väsentligt att det finns en klar deadline – den 15 februari 2022 – för de beslut som krävs.

Inom SFP är vi mycket nöjda med att regeringspartierna lyckades förhandla fram ett skattepaket där förvärvsinkomstskatten för löntagarna faktiskt lite sänks, och företagens behåller den nivå den har idag. Det är viktigt för Finlands konkurrenskraft.

Det var ytterst viktigt att man i förhandlingarna kunde korrigera forskningsbudgeten. Regeringen tryggar Finlands Akademis beviljningsfullmakt för 2022. Utbildning, forskning och innovation är helt centrala grundpelare för att vårt samhälle ska vara utrustat för att hantera de många framtidsutmaningar som vi har.

I offentligheten blev det mycket diskussion om klimatåtgärderna. Sist och slutligen rådde det bred enighet om grundlinjen – att klimatåtgärderna är tillräckligt ambitiösa så att Finland når sitt mål att vara koldioxidneutralt 2035. Det är ett mycket ambitiöst mål. Och nu är vi på väg att uppnå det målet. 

Regeringen påskyndar hållbar tillväxt särskilt genom att stöda investeringar i hållbara energilösningar och en mer utsläppssnål trafik. Det gäller både företag och hushåll.

Ett synnerligen betydelsefullt beslut för den gröna omställningen är att datorhallar, värmepumpar och elpannor som generar värme till fjärrvärmenätet överförs till den lägre elskatteklassen. I min hemkommun Kyrkslätt har detta till exempel öppnat för en investering i miljardklassen. Och flera liknande projekt planeras runtomkring i landet. Klimatåtgärder är sysselsättande åtgärder.  De som talar för en lägre ambitionsnivå blundar inte bara för vetenskapliga fakta utan också för ekonomiska realiteter. Finland vinner även ekonomiskt på att sätta ribban högt.

En höjning av hushållsavdraget har varit en viktig målsättning för SFP. Det görs nu och hushållen uppmuntras att byta oljepannan mot förnybara uppvärmningsalternativ genom att hushållsavdragets maximibelopp höjs från 2250 till 3500 euro och ersättningsprocenten från 40 till 60 procent.

Men, inte bara det. Budgetförslaget innehåller också ett tvåårigt försök med höjt hushållsavdrag för hushållsarbete samt vård- och omsorgsarbete. Vi är övertygade om att denna åtgärd ger fler arbetstillfällen inom servicebranschen.

 

Ärade talman,

Det finns flera andra viktiga plock som kan göras från budgetboken. Anslagen för polisens operativa verksamhet och rättsvårdens resurser stärks en aning. Medborgarna måste kunna lita på att frågor som berör dem behandlas rättvist och utan dröjsmål. Också domstolarna moderniseras genom att salarna får videoteknik.

Ett extra anslag ges för att stärka det ekonomiska kunnandet hos medborgarna – det grundar sig på Finlands banks initiativ och därigenom vill man också förebygga överskuldsättning. SFP anser också att fortsatt stöd bör beviljas för ungt företagande. Det är den vägen vi kommer framåt.

Andra frågor som tar viktiga steg framåt är att studerandes inkomstgränser nu höjs, familjeledigheterna reformeras, barnbudgetering pilottestas och arbetsinkomstavdraget höjs för att locka personer över 60 år ut på arbetsmarknaden.

Ärade talman,

Ett underskott på 6.9 miljarder är stort.  Årets underskott tyngs av jaktplansanskaffningar, kostnader som hänför sig till de nya social- och hälsovårdsområdena och absurt nog, kostnader som kommer av att vi klarat den ekonomiska krisen bättre än de flesta länder. Men underskottet är bara hälften av vad den varit och riktningen är rätt. Vi är också på väg att uppnå en sysselsättningsgrad på 75 procent trots att många av våra åtgärder inte ännu gett effekt. Det lovar gott med tanke på vårt behov att nå en sysselsättningsgrad på 78 procent. 

Vårt klimatmål är ambitiöst, men vi är på väg att nå det. En sysselsättningsgrad på 78 procent ska också var möjlig, och svenska riksdagsgruppen stöder den ambitionen till fullo. 

Gruppanföranden

Redogörelse om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön

Gruppanförande framfört av ledamot Anders Adlercreutz
20.04.2022 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2023—2026

Gruppanförandet framfördes av ledamot Mats Löfström
19.04.2022 kl. 14:35

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse, responsdebatt

Gruppanförande hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi
29.03.2022 kl. 15:00

Responsdebatt om redogörelsen för den inre säkerheten

Gruppanförandet hölls av ledamot Mikko Ollikainen
16.03.2022 kl. 15:00

Statsrådets bostadspolitiska redogörelse

Gruppanförande hållet av rikdagsledamot Mikko Ollikainen.
02.03.2022 kl. 16:06

Statsministerns upplysning om utrikes-och säkerhetspolitiska läget 23.2.2022

Gruppanförandet hållet av ledamot Eva Biaudet.
23.02.2022 kl. 15:00

Svar på interpellation om bränsle- och energipriserna 22.2.2022

Gruppanförandet hölls av ledamot Sandra Bergqvist
22.02.2022 kl. 14:56