Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse.

11.11.2020 kl. 14:59
Gruppanförande 11.11.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Som flera av oss redan har konstaterat debatterar vi utrikes- och säkerhetspolitiken i ett mycket intressant världspolitiskt läge. Biden–Harris har vunnit det amerikanska valet och förväntningarna på att nya vindar ska blåsa i det internationella samarbetet är – helt berättigat – stora.

Det känns faktiskt lite lättare att andas nu. Tron på mänskligheten, människovärdet och det respektfulla samtalet – en gnista av hopp – syns redan på den politiska himlen. Utrikesminister Haavistos referens till bildkonstnären Magnus Enckell kan vi inte annat än innerligt hålla med om. Finland kan inte isolera sig!

 

Det ligger i Finlands intresse att det regelbaserade internationella systemet stärks – detta efter flera år av avsiktlig destabilisering.

I redogörelsen motiveras varför FN är viktigt, liksom samarbetsstrukturerna inom EU. Vi kan välkomna att Joe Biden lovat att USA återkommer med i klimatsamarbetet inom ramen för Parisavtalet. Det är också en viktig signal för investeringar i utsläppsfri energiproduktion.

 

Finland lägger stark tonvikt vid att aktivt främja de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och jämställdheten i alla bilaterala och multilaterala sammanhang. All utrikes- och säkerhetspolitisk verksamhet måste ha mänskliga rättigheter som grund. För SFP och Svenska riksdagsgruppen är detta en helt fundamental utgångspunkt.

 

Redogörelsen visar också med önskvärd tydlighet att utrikes- och säkerhetspolitiken har en bred agenda. I dagens läge handlar det om hela basen för hållbar utveckling och demokrati. Ett centralt mål är även jämställdheten, att öka kvinnors och flickors politiska och ekonomiska delaktighet, samt att stärka deras roll i fredsprocesser och krishantering.

Den nordiska referensramen har ytterligare ökat i betydelse. Det är här vi hör hemma. Norden ökar vår trovärdighet. Inte minst i biståndssamarbetet. Det säkerhetspolitiska samarbetet särskilt mellan Finland och Sverige har fördjupats och här ser vi inte så mycket gränser mera.

Vi bör förstå att Norden är ett tilltalande brand var som helst på den internationella arenan. Det lönar sig för oss att agera tillsammans i en instabil internationell omvärld.

Finland är särskilt utsatt för förändringar i säkerhetsläget kring Östersjön. Ett centralt mål är att öka stabiliteten och minska de militära spänningarna i Östersjöområdet.

Vi ska också söka miljömässigt hållbara lösningar för den känsliga arktiska regionen.

 

Redogörelsens har tydliga skrivningar om betydelsen av EU som en stark och handlingskraftig internationell aktör och ledare. Det förutsätter en större vilja till gemensamma beslut och förståelse för att det behövs ett gemensamt ansvar för exempelvis migrationspolitiken.

 

Ärade talman,

I redogörelsen understryks att Finland vårdar sig om sina bilaterala relationer. Förenta staterna roll har betonats, men vi ska också ha fungerande relationer till vår östra granne Ryssland.

EU bör vara starkt när det gäller sanktioner till följd av den oacceptabla annekteringen av Krim. Minskavtalen, som syftar till att lösa konflikten i östra Ukraina, ska verkställas fullt ut. Det är en förutsättning för att relationerna mellan EU och Ryssland ska kunna utvärderas på nytt.

Finlands hållning till försvarsalliansen Nato ändrar inte i den aktuella redogörelsen. Vi vill även i fortsättningen upprätthålla en nationell rörelsefrihet och bevara valmöjligheten. Det här inbegriper en möjlighet att ansöka om medlemskap i Nato.

 

Vår planet är gemensam. Just nu går det massiva resurser till att motverka COVID-19-pandemin. Vi har en klimatförändring på gång som kräver brådskande åtgärder. Här är sanningen tydligare än någonsin att ingen stat eller grupp av stater ensam kan lösa de stora globala utmaningarna.

Det är viktigt för finländsk utrikespolitik, att vi söker oss till länder och sammanslutningar med likasinnad vilja att ta sig an de akuta internationella problemen.

Det breda perspektivet på säkerheten behövs. Vi lever i en värld där hybridpåverkan har ökat och attacker mot demokratins institutioner och fake news – som rider på att sprida oro, rädsla och hat – har blivit ett allt större hot.

Statsrådets redogörelse bjuder på en realistisk och aktuell analys av omvärlden. Fastän utmaningarna i världen är komplexa ska Finland inte vara rädd att uttala och erbjuda de lösningar som behövs.

Gruppanföranden

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.
27.10.2021 kl. 14:50

Interpellation om invandringspolitiken och ekonomin 

Gruppanförande 20.10.2021, Anders Norrback
20.10.2021 kl. 15:04

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2022

Gruppanförande 28.9.2021. Talet hållet av ledamot Anders Adlercreutz.
28.09.2021 kl. 13:00

Redogörelsen om den inre säkerheten

Gruppanförande 21.9.2021, ledamot Mats Löfström.
21.09.2021 kl. 14:59