Interpellation om läget i äldreomsorgen

06.02.2019 kl. 15:00
Interpellationsdebatt 6.2.2019. Gruppanförande hållet av Anna-Maja Henriksson,

Ärade talman,

 

Finland har på senare tid i många internationella mätningar placerat sig högt när man mätt lycklighet och livskvalitet. Det har vi orsak att vara nöjda och stolta över. Vi ska fortsätta att utveckla vårt samhälle i den riktningen. 

Mot den bakgrunden ter sig den vanvård som uppdagats inom äldreomsorgen som ett slag i ansiktet. Nu är många äldres trygghetskänsla rubbad. Så får det inte vara om vi vill vara ett civiliserat samhälle.

Vi måste fråga oss vad som har gått snett och gå till botten med problemet.

Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att det är bra med valmöjligheter också inom äldrevården. För en äldre människa är ändå det viktigaste att man får den vård som man behöver på den ort där man bor – inte om serviceboendet är kommunalt eller privat.

Men, vårdbolagen måste bevisa att deras främsta syfte är att erbjuda service av god kvalitet, inte att maximera vinsterna på patienternas bekostnad. Det räcker inte att företaget marknadsför fina värden på sina nätsidor.

Det är synnerligen oetiskt och oacceptabelt att skattepengar som ska användas för vård kanaliseras via skatteparadis till internationella storbolag vars primära intresse är att maximera vinsten och betala ut goda dividender till sina ägare – utan intresse för vårdens kvalitet.

Var blev etiken?

 

Ärade talman,

Seniorernas röst måste höras bättre i samhället. Särskilt då vi vet att Finland befolkning åldras och behovet av äldreomsorg ökar.

Vi behöver en äldreombudsman i Finland, med ett ordentligt mandat och som rapporterar till riksdagen. 

Vi behöver flera händer inom vården – en personaldimensionering som skrivs in i lag. Samtidigt måste också den så kallade vårdtyngden beaktas. Exempelvis en äldre dement person behöver mer vård än en som inte lider av demens.  En lagstadgad personaldimensionering får heller inte leda till att vi i stället tar bort resurser från hemvården.  

Finland satsar ca 20 årsverken på att övervaka kvaliteten på åldringsvården, de flesta arbetar på regionförvaltningsverken. Efter att jag tog upp saken på frågetimmen förra torsdagen har det kommit fram att på riksplanet vid Valvira är det endast en person som arbetar med övervakningen. Jag upprepar: bara en person. Det är fullständigt ohållbart och måste åtgärdas omgående. Därför frågar jag: Är regeringen nu omedelbart beredd att i en tilläggsbudget anslå mer resurser för övervakningen?

Och här vill jag säga klart att vård- och landskapsmodellen inte kommer att lösa resursfrågan. Tvärtom så utgår regeringens vårdreform från en utökad självövervakning Det är att bedra sig själv om man tror att de här problemen löser sig på det sättet.

 

Enligt statistik från THL har under de senaste tjugo åren de privata vårdbolagens och organisationernas andel av servicen ökat från knappt 25 procent till drygt 45 procent. Regeringens vårdreform kommer ytterligare öka antalet aktörer inom vården och omsorgen.

Regeringen får själv se sig i spegeln för den situation som uppstått. Vård-och landskapsreformen har skapat en oerhörd osäkerhet ute på kommunfältet. Kommunala beslutsfattare har velat trygga tillgången till äldrevård och lyssnat till lockropen från de stora privata vårdbolagen. Istället för ett osäkert hyreskontrakt på tre år, som erbjuds i regeringens landskapsmodell, har man valt att sälja sina fastigheter, göra ett långt hyreskontrakt och fått in pengar till den kommunala kassan.

 

Trots att den senaste tidens avslöjanden har blottat grundläggande problem inom äldreomsorgen finns det ingen orsak till hysteri. Vi vet att på många ställen görs stora insatser inom vården och kvaliteten på vården är bra. De som jobbar inom äldrevården är värda all uppmuntran för sitt värdefulla arbete.

Men nu är det vårt politiska ansvar att reparera de fel som finns. Det måste finnas ett skydd för vårdpersonalen, som tryggar att ingen får sparken om man anmäler olägenheter och missbruk. Vårdhemmen måste avkrävas bättre dokumentation om problem som uppdagas och regelbundna rapporter om hur problemen korrigerats. De ska vara enklare att bötfälla företag som systematiskt bryter mot avtal.

Det behövs också bättre upphandlingsprocesser som sätter kvaliteten i fokus. 

Vi måste bygga vårt samhälle så att alla äldre i vårt land ska få känna trygghet i sin vardag.

Gruppanföranden

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2021

Gruppanförandehölls av grupordförande Anders Adlercreutz.
07.10.2020 kl. 11:21

Interpellationsdebatten 30.9.2020

Gruppanförandet hölls av ledamot Anders Norrback
30.09.2020 kl. 15:00

Statsministerns upplysning om EU:s återhämtningsfond

Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet.
09.09.2020 kl. 14:53

Remissdebatt om den femte tilläggsbudget

Grupprepresentanterna gavs möjlighet till 2 minuters kommentar. Gruppordförande Anders Adlercreutz höll Svenska riksdagsgruppens taltur.
08.09.2020 kl. 16:16

Remissdebatt fjärde tilläggsbudgeten 10.6.2020

Gruppanförande hölls av riksdagsledamot Joakim Strand.
10.06.2020 kl. 15:27

Responsdebatt om planen för de offentliga finanserna

Gruppanförandet 9.6.2020 hölls av ledamot Veronic Rehn-Kivi Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
09.06.2020 kl. 15:30

Aktualitetsdebatt om EU:s återhämtningsfond 4.6.2020

Gruppanförande i tvåspråkig version. Gruppanförandet hållet av Eva Biaudet.
04.06.2020 kl. 17:15