Planen för den offentliga ekonomin 2018-2021

27.06.2017 kl. 15:00
Gruppanförande 27.6.2017, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Finlands ekonomi har efter många år av nolltillväxt äntligen visat tecken på återhämtning. Finansministeriet räknar i sina förnyade prognoser med en positiv till växt på 2,4 procent.

 

Det är bra och regeringen förtjänar beröm för sin ekonomiska politik.

Ändå är inte prognosen lika ljus för de närmste följande åren. Därför måste vi ärligt fråga oss varför ekonomin inte fortsätter att växa.

Det finns inget enkelt svar, men jag förenar mig med finansutskottets ståndpunkt: De utmaningar som den offentliga ekonomin står inför beror inte enbart på ett svagt ekonomiskt läge, utan beror på avsaknaden på strukturella reformer.

Svenska riksdagsgruppen anser att vi behöver flera strukturella reformer för att luckra upp flitfällor och för att förbättra sysselsättningen. Dessutom behövs naturligtvis satsningar på utbildning.

 

Vi har sagt det förr och vi säger det nu: Familjeledigheterna bör förnyas nu. Svenska riksdagsgruppen var förra hösten först ute med en familjepolitisk helhetsreform, som grundade sig på realistiska uträkningar. Trots att behovet av en sådan reform är uppenbart, är regeringen inte bara tveksam och försiktig, utan låter regeringens moralkonservativa grupp Blå Framtid styra.

Det här är en högst oansvarig hållning av regeringens två stora partier.

 

Alla är vi ense om att arbetslivet bör förnyas. Vi når inte en sysselsättningsgrad på 72 procent om vi inte förstår att reformera strukturerna och familjereformen är en viktig faktor för att stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, men också för att flexibelt kunna kombinera arbetsliv och familj.

 

Men, Svenska riksdagsgruppen har flera andra punkter på sitt sysselsättningspolitiska program som vi tyvärr inte sett regeringen gripa tag. När blir det dags för ett klart ställningstagande från regeringens sida där man klart och entydigt slopar behovsprövningen av utländsk arbetskraft. Många företag väntar på det, men jag tror att slopad behovsprövning skulle vara en viktig signal för hela samhället. Det skulle vara en positiv signal för ett öppet och dynamiskt näringsliv. Vi behöver mer optimism.

 

Värderade talman,

Vi har också efterlyst ett nationellt program för bättre arbetshälsa. En bättre arbetshälsa sparar miljarder, samtidigt som det förbättrar individernas livskvalitet. Också när vi konkret diskuterar planen för den offentliga ekonomin 3-4 år framåt, bör vi fråga oss hur vi kan sänka på sjukfrånvaron och hur vi kan minska sjuk- och förtidspensioneringarna.

Det är bra att finansutskottets betänkande lyfter fram barns och ungas välfärd. Svenska riksdagsgruppen är övertygad om att vettiga investeringar i mentalvård för unga är en av nyckelfrågorna för en bättre framtid.

 

För att komma till en mer hållbar ekonomisk politik, krävs målmedvetna åtgärder på olika plan. Det handlar både om små och stora satsningar.

Om jag här nämner en av de större, så är jag förvånad att regeringen uppenbarligen helt medvetet valt bort beskattningen som ett verktyg för att balansera den offentliga ekonomin. Svenska riksdagsgruppen anser att vi fördomsfritt även bör se över beskattningen. Vi tror på de dynamiska effekterna av att lindra beskattningen på vanligt lönearbete, och samtidigt försiktigt höja indirekta skatter och miljöskatter.

 

Småföretagande kan stimuleras genom många mindre åtgärder. En sådan är att staten via skatteförvaltningen erbjuder löneadministration för småföretagare. Någon tycker att det är en liten sak, men samtidigt vet jag småföretagarna borde få fokusera på att utveckla sitt företag, inte på papperskrig som man centralt kan sköta effektivare.

Finland ska också vara aktiv på EU-arenan för det gynnar vår tillväxt, vår sysselsättning och våra företag. Också med tanke på finansieringen av välfärdstjänster är det viktigt att verksamhetsförutsättningarna för exportindustrin är i skick.

 

Ett stort kapitel för sig i regeringens plan för den offentliga ekonomin är social- och hälsovårdsreformen. Vi vet att vi lever de mest avgörande veckorna nu beträffande vårdreformen. Här vill jag bara kort konstatera att det är ett vågspel utan like att gå vidare med vårdreformen.

Regeringen lever farligt i sin tro att denna reform på ett avgörande sätt ska lappa hållbarhetsunderskottet. Jag efterlyser fortfarande ett ärligt svar från regeringens sida - vad svarar regeringen på de ganska mördande expertutlåtanden som säger att vårdreformen inte kommer att stävja kostnadsökningen med tre miljarder, utan tvärtom öka de offentliga kostnaderna för social- och hälsovården?

 

Vårt samhälle har inte råd med en felbedömning här.

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om politiken för geografisk information

Gruppanförande av Mats Nylund 23.5 2018.
23.05.2018 kl. 15:00

Aktualitetsdebatt om EU:s långsiktiga budgetramar

Mats Löfström, 9.5.2018
09.05.2018 kl. 15:03

Interpellation om arbetsvillkoren för ung

Svenska riksdagsgruppen, gruppordförande Thomas Blomqvist
08.05.2018 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2019 - 2022.

Anna-Maja Henriksson, gruppanförande 17.4.2018
17.04.2018 kl. 14:52

INTERPELLATIONSDEBATT OM UTBILDNINGEN 28.2.2018

Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
28.02.2018 kl. 15:04

Remissdebatt om spaningslagarna 20.2.2018

Gruppanförande, Thomas Blomqvist,
20.02.2018 kl. 15:00

Riksmötet 2018, öppningsdebatt 14.2.2018

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
14.02.2018 kl. 15:00