Responsdebatt om budgeten

14.12.2016 kl. 13:00
Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen 14.12 2016

Värderade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen delar i stort sett regeringens och finansutskottets syn på det ekonomiska läget. Därför landar vår egen skuggbudget på samma slutsumma som regeringens budget. Vår syn på hur man uppnår tillväxt och en höjs sysselsättningsgrad skiljer sig dock på tre avgörande punkter:

Vi anser att det måste satsas på utbildning och forskning. För det andra vill vi se en helhetsreform av familjepolitiken – den finns uppskissad och uträknad i vår alternativa budget. För det tredje anser vi att Finland som exportberoende land måste också i detta ekonomiska läge bära sitt ansvar för internationellt utvecklingsarbete och kriser.

Då man bedömer riksdagens kompletterande anslag till budgeten - de tillägg som finansutskottet gör – kan man lyfta fram både positiva och negativa saker.

Först väsentliga plock från det positiva. Vi välkomnar tilläggsresurserna på skolornas klubbverksamhet, samt satsningen på kvalitativ småbarnspedagogik.

På socialsidan görs en tilläggssatsning på rusvården för kvinnor. Det är bra, men var har satsningen på fler skyddshem uteblivit. Finland har förbundit sig att leva upp till Istanbulkonventionen och det förebyggande arbetet för att motverka våld mot kvinnor och våld i hemmen. I Svenska riksdagsgruppens alternativa budget såg vi till att det fanns resurser för att inrätta 25 nya skyddshem i vårt land, men var uteblev regeringens satsning?

 

Värderade talman,

Bra är satsningarna på exportfrämjande åtgärder, och jag nämner särskilt tilläggsanslaget för Viexpo som gör ett gott arbete i en våra mest exportinriktade regioner Österbotten.

Bra också att man enats om att ge pengar till jordbruksrådgivningen, 4H-organisationerna, Finlands yrkesfiskarförbund, för det viktiga arbete som Håll skärgården ren gör, samt att Metso-programmet får tilläggsanslag.

 

Men, finansutskottets betänkande innehåller även högst tvivelaktiga projekt. Vad har man tänkt med det famösa tilläggsanslaget för informationsverksamheten när det gäller invandring? Ska UM använda 250 000 för att informera att Finland är ett skräpland dit det inte lönar sig för invandrare att komma?

Ett av regeringens uttalade mål när det gäller invandringspolitiken är att Finland inte ska framstå som ett attraktivt land – hit ska man inte komma i onödan. Är det detta budskap man vill stärka genom informationskampanjen? Svenska riksdagsgruppen ifrågasätter starkt en sådan hållning och tycker att man i stället borde satsa på kampanjer som skapar större medvetenhet om invandringens möjligheter.

 

Att tilläggsanslaget för Folktinget saknas andra året i följd i budgeten är en brist. Det handlar inte om ett stort anslag, men finlandssvensk intressebevakning ligger lågt på regeringens prioriteringslista.

Tyvärr ligger det uteblivna tilläggsanslaget för Folktinget i linje med gårdagens beslut att inte trygga de språkliga grundrättigheterna i vårt land, genom att säga nej till att det äkta tvåspråkiga landskapet Österbotten får ett fulljour sjukhus i Vasa.

Svenska riksdagsgruppen har i exceptionellt kraftiga ordalag kritiserat regeringen för detta beslut som vi anser diskriminerande och som inte stärker svenskan i vårt land på sikt.

Också jourreformen är en budgetlag – vilket delvis förklarar, men inte det minsta försvarar, att regeringen drivit igenom reformen i en process som är farsartad och inte värdig en rättsstat.

Men tillbaka till jourreformen som budgetlag. Med den vill regeringen åstadkomma nettoinbesparingar på omkring 37 miljoner euro på årsnivå. Här vill jag påpeka att det ändå inte fanns ekonomiska argument för regeringen att säga nej till fulljour både i Vasa och Seinäjoki. Ministeriets expertis har bekräftat att 12+1-modellen inte blir dyrare. Därför finner vi det ofattbart att regeringen inte grep chansen och valde en lösning som grundlagsutskottet ansåg var bäst ur språklig synpunkt och som man skulle ha varit mest nöjd med både i Vasa och Seinäjoki.

Därtill borde regeringen ha lyssnat på våra upprepade varningar om att man inte borde försvaga den offentliga infrastrukturen i en av våra mest växande exportregioner som Vasaregionen är.

 

Värderade talman,

 

En budgets värde kan bedömas i hög grad hur stora de sysselsättande effekterna är. Här har regeringen gjort en del ansträngningar, men ändå hörs det också inifrån regeringskretsen röster om att de sysselsättningspolitiska målen inte kommer att uppnås. Detta är allvarligt och Svenska riksdagsgruppen efterlyser fortfarande nya modiga åtgärder för att förbättra sysselsättningen. Ett viktigt steg är att sätta igång den familjepolitiska reformen – och där kom igår positiva signaler från regeringens sida. Läs noga vår skuggbudget när ni skrider till verket.

 

När vi slår fast den årliga statsbudgeten gäller det också att kunna tänka fördomsfritt på reformbehoven i samhället och väga vad som behöver samhällsfinansiering och vad som inte gör det. Vi måste ha förmåga att tänka out of the box.

Exempelvis VATT har nyligen varit kritiskt till de betydande energistöd som staten delar ut. Liksom vi i vår skuggbudget anser VATT att dessa anslag hellre borde satsas på forskning och utbildning.

Svenska riksdagsgruppen ställer även frågan om inte morgonutdelning av dagstidningar borde bli föremål för samhällsstöd. Frågan kan verka liten, men det är den inte. Det är bara att fråga folk. Med den utveckling vi har nu är det många i landet som bor på ställen som inte har morgonutdelning. Dagstidningen är fortfarande en viktig del av vårt kunskapssamhälle och vår demokrati. Därför är det viktigt att garantera att utdelningen fungerar på ett smidigt sätt i hela landet.

 

 Edellisen perusteella teen seuraavan epäluottamuslause-ehdotuksen:

Sipilän hallitus esittää massiivisia koulutukseen kohdistuvia leikkauksia. Koulutusleikkaukset muodostavat todellisen uhan opetuksen ja tutkimuksen laadulle, koulutuksen tasa-arvolle ja maamme kilpailukyvylle. Hallitus ei myöskään kiistattomasta tarpeesta huolimatta ole valmis uudistamaan perhevapaita, kotihoidontukea ja varhaiskasvatusta. Hallitus leikkaa lisäksi valtavasti kehitysavusta. Leikkausten seurauksena kehitysapu on vain noin 0,40 prosenttiin BKT:sta, ja leikkaukset kohdistuvat suoraan kaikkein haavoittuvimmassa asemassa oleviin ihmisiin. Kehitysapuleikkaukset vaarantavat myös Suomen maineen vastuullisena ja luotettavana kansainvälisenä toimijana. Tämän johdosta eduskunta toteaa, että hallitus ei nauti eduskunnan luottamusta.

Responsdebatt om budgeten, 14.12 2016

Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen

TALAT ORD GÄLLER

 

Värderade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen delar i stort sett regeringens och finansutskottets syn på det ekonomiska läget. Därför landar vår egen skuggbudget på samma slutsumma som regeringens budget. Vår syn på hur man uppnår tillväxt och en höjs sysselsättningsgrad skiljer sig dock på tre avgörande punkter:

Vi anser att det måste satsas på utbildning och forskning. För det andra vill vi se en helhetsreform av familjepolitiken – den finns uppskissad och uträknad i vår alternativa budget. För det tredje anser vi att Finland som exportberoende land måste också i detta ekonomiska läge bära sitt ansvar för internationellt utvecklingsarbete och kriser.

Då man bedömer riksdagens kompletterande anslag till budgeten - de tillägg som finansutskottet gör – kan man lyfta fram både positiva och negativa saker.

Först väsentliga plock från det positiva. Vi välkomnar tilläggsresurserna på skolornas klubbverksamhet, samt satsningen på kvalitativ småbarnspedagogik.

På socialsidan görs en tilläggssatsning på rusvården för kvinnor. Det är bra, men var har satsningen på fler skyddshem uteblivit. Finland har förbundit sig att leva upp till Istanbulkonventionen och det förebyggande arbetet för att motverka våld mot kvinnor och våld i hemmen. I Svenska riksdagsgruppens alternativa budget såg vi till att det fanns resurser för att inrätta 25 nya skyddshem i vårt land, men var uteblev regeringens satsning?

 

Värderade talman,

Bra är satsningarna på exportfrämjande åtgärder, och jag nämner särskilt tilläggsanslaget för Viexpo som gör ett gott arbete i en våra mest exportinriktade regioner Österbotten.

Bra också att man enats om att ge pengar till jordbruksrådgivningen, 4H-organisationerna, Finlands yrkesfiskarförbund, för det viktiga arbete som Håll skärgården ren gör, samt att Metso-programmet får tilläggsanslag.

 

Men, finansutskottets betänkande innehåller även högst tvivelaktiga projekt. Vad har man tänkt med det famösa tilläggsanslaget för informationsverksamheten när det gäller invandring? Ska UM använda 250 000 för att informera att Finland är ett skräpland dit det inte lönar sig för invandrare att komma?

Ett av regeringens uttalade mål när det gäller invandringspolitiken är att Finland inte ska framstå som ett attraktivt land – hit ska man inte komma i onödan. Är det detta budskap man vill stärka genom informationskampanjen? Svenska riksdagsgruppen ifrågasätter starkt en sådan hållning och tycker att man i stället borde satsa på kampanjer som skapar större medvetenhet om invandringens möjligheter.

 

Att tilläggsanslaget för Folktinget saknas andra året i följd i budgeten är en brist. Det handlar inte om ett stort anslag, men finlandssvensk intressebevakning ligger lågt på regeringens prioriteringslista.

Tyvärr ligger det uteblivna tilläggsanslaget för Folktinget i linje med gårdagens beslut att inte trygga de språkliga grundrättigheterna i vårt land, genom att säga nej till att det äkta tvåspråkiga landskapet Österbotten får ett fulljour sjukhus i Vasa.

Svenska riksdagsgruppen har i exceptionellt kraftiga ordalag kritiserat regeringen för detta beslut som vi anser diskriminerande och som inte stärker svenskan i vårt land på sikt.

Också jourreformen är en budgetlag – vilket delvis förklarar, men inte det minsta försvarar, att regeringen drivit igenom reformen i en process som är farsartad och inte värdig en rättsstat.

Men tillbaka till jourreformen som budgetlag. Med den vill regeringen åstadkomma nettoinbesparingar på omkring 37 miljoner euro på årsnivå. Här vill jag påpeka att det ändå inte fanns ekonomiska argument för regeringen att säga nej till fulljour både i Vasa och Seinäjoki. Ministeriets expertis har bekräftat att 12+1-modellen inte blir dyrare. Därför finner vi det ofattbart att regeringen inte grep chansen och valde en lösning som grundlagsutskottet ansåg var bäst ur språklig synpunkt och som man skulle ha varit mest nöjd med både i Vasa och Seinäjoki.

Därtill borde regeringen ha lyssnat på våra upprepade varningar om att man inte borde försvaga den offentliga infrastrukturen i en av våra mest växande exportregioner som Vasaregionen är.

 

Värderade talman,

 

En budgets värde kan bedömas i hög grad hur stora de sysselsättande effekterna är. Här har regeringen gjort en del ansträngningar, men ändå hörs det också inifrån regeringskretsen röster om att de sysselsättningspolitiska målen inte kommer att uppnås. Detta är allvarligt och Svenska riksdagsgruppen efterlyser fortfarande nya modiga åtgärder för att förbättra sysselsättningen. Ett viktigt steg är att sätta igång den familjepolitiska reformen – och där kom igår positiva signaler från regeringens sida. Läs noga vår skuggbudget när ni skrider till verket.

 

När vi slår fast den årliga statsbudgeten gäller det också att kunna tänka fördomsfritt på reformbehoven i samhället och väga vad som behöver samhällsfinansiering och vad som inte gör det. Vi måste ha förmåga att tänka out of the box.

Exempelvis VATT har nyligen varit kritiskt till de betydande energistöd som staten delar ut. Liksom vi i vår skuggbudget anser VATT att dessa anslag hellre borde satsas på forskning och utbildning.

Svenska riksdagsgruppen ställer även frågan om inte morgonutdelning av dagstidningar borde bli föremål för samhällsstöd. Frågan kan verka liten, men det är den inte. Det är bara att fråga folk. Med den utveckling vi har nu är det många i landet som bor på ställen som inte har morgonutdelning. Dagstidningen är fortfarande en viktig del av vårt kunskapssamhälle och vår demokrati. Därför är det viktigt att garantera att utdelningen fungerar på ett smidigt sätt i hela landet.

 

 Edellisen perusteella teen seuraavan epäluottamuslause-ehdotuksen:

Sipilän hallitus esittää massiivisia koulutukseen kohdistuvia leikkauksia. Koulutusleikkaukset muodostavat todellisen uhan opetuksen ja tutkimuksen laadulle, koulutuksen tasa-arvolle ja maamme kilpailukyvylle. Hallitus ei myöskään kiistattomasta tarpeesta huolimatta ole valmis uudistamaan perhevapaita, kotihoidontukea ja varhaiskasvatusta. Hallitus leikkaa lisäksi valtavasti kehitysavusta. Leikkausten seurauksena kehitysapu on vain noin 0,40 prosenttiin BKT:sta, ja leikkaukset kohdistuvat suoraan kaikkein haavoittuvimmassa asemassa oleviin ihmisiin. Kehitysapuleikkaukset vaarantavat myös Suomen maineen vastuullisena ja luotettavana kansainvälisenä toimijana. Tämän johdosta eduskunta toteaa, että hallitus ei nauti eduskunnan luottamusta.

Gruppanföranden

Förändringarna i arbetslivet. Statsrådets framtidsredogörelse, del 1.

Gruppanförande, Thomas Blomqvist, Svenska riksdagsgruppen 20.6.2017
20.06.2017 kl. 15:00

Statsrådets meddelande till riksdagen om en förändring i regeringens parlamentariska bas

Gruppanförande, Svenska riksdagsgruppen, Anna-Maja Henriksson
19.06.2017 kl. 13:12

Remissdebatt om planen för de offentliga finanserna 2018 – 2021

Gruppanförande 3.5.2017, Svenska riksdagsgruppen, Mats Nylund
03.05.2017 kl. 14:16

Interpellation om regeringens social- och hälsovårdsreform

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen 4.4. 2017
04.04.2017 kl. 15:00

Interpellation om nedskärningarna i yrkesutbildningen

Gruppanförande 15.3 2017, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
15.03.2017 kl. 15:00

Regeringens försvarspolitiska redogörelse

Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin 8.3.2017
08.03.2017 kl. 15:04