Statsbudgetens remissdebatt 29.9

29.09.2015 kl. 13:11
Gruppanförandet framfördes av riksdagsman Joakim Strand

Ärade fru talman,

 

Regeringens budgetförslag för år 2016 är ingen munter läsning. Enligt propositionen ökar budgeten till 54,1 miljarder euro samtidigt som skuldsättningen fortsätter att växa med över 5 miljarder euro per år. Arbetslöshetsgraden är 9,6 procent och Finlands skuldsättning är redan på en 100 miljarders nivå. Ekonomin förväntas inte växa mer än marginellt nästa år.

Jag är ytterst orolig för läget i landet. Men trots de dystra prognoserna måste vi komma

ihåg att det finns regioner och branscher – t.ex. energi-, cleantech- och skogsindustrin – som klarar sig ytterst väl i ett internationellt perspektiv. Dessutom hör vårt utbildningssystem till de bästa i världen. Det här är ett trumfkort i och med att vi som är ett litet och avsides liggande land aldrig kan nå framgångar utan kunniga och kreativa människor. Högt industriellt förädlingsvärde och export riktad till de växande marknaderna ger utrymme för tillväxt. Det måste vi satsa på för vårt land reser sig inte enbart genom nedskärningar.  

Det ständiga klagandet över hur ofattbart dåligt det går för Finland kan leda till en negativ spiral med farliga konsekvenser. Denna negativa stämning och bild av Finland hjälper oss inte att bygga upp en bättre framtid. Om framtidstron saknas är det investerarna och den begåvade ungdomen som flyr först av alla. Vi politiker måste tänka på detta och jag hoppas innerligt att också regeringen gör det. Det är hög tid att satsa på framtiden!

 

Ärade talman,

sett ur den här synvinkeln är jag oroad över de aviserade nedskärningarna i utbildningen. Det är kortsiktigt och direkt farligt ur en konkurrenssynvinkel. Självklart ska man våga utveckla utbildningen och göra förändringar. Direkta nedskärningar på alla stadier kan dock ha förödande konsekvenser för såväl jämlikheten i samhället som möjligheterna till forskning av hög kvalitativ nivå och nya innovationer. Båda är grundförutsättningar för att vårt land ska klara sig väl i framtiden.

 

Ärade fru talman!

Vi kan nå framgång genom arbete, export och högt förädlingsvärde. Finlands skulle redan i dag ha en negativ befolkningsutveckling utan invandrare. De finländska företagen behöver bästa möjliga arbetskraft för att klara sig. Vi måste öka arbetskraftsinvandringen genom att till exempel slopa behovsprövningen. Därigenom kan bland annat finländska startup-företag anställa folk från andra än EU-länder om det behövs. Dessutom måste de som kommit hit som asylsökande beviljas arbetstillstånd. De kan då snabbt få sysselsättning och därigenom integreras i det finländska samhället.

 

Svenska riksdagsgruppen ser det som mycket problematiskt att regeringen föreslår stora nedskärningar i såväl utvecklingsbiståndet som flyktingkvoten. Det här rimmar mycket illa med det faktum att regeringen säger att man vill hjälpa människor på plats i sina hemländer. Hur kan det här ske genom en minskning av biståndet med en tredjedel? Och hur menar regeringen att de ska skapa lagliga och säkrare vägar till Europa om de samtidigt sänker den redan låga flyktingkvoten? I motsats till de länder vi konkurrerar med så har vi endast 4% utlandsfödda jämfört med medeltalet på 10 % i OECD. Jag vet inte om regeringen har märkt det, men alla stora framgångsrika städer i världen är multikulturella. Det vill vi också att Finland ska vara!

 

Ärade fru talman!

Kompetens och utbildning är nyckeln till framgång, men det är också av central vikt att orka med det hektiska arbetslivet. Till exempel kommer följderna av arbetslöshet i ungdomen att återspeglas under hela livet, om tron på den egna förmågan och de egna krafterna tryter. I dag belastas produktiviteten i själva verket mest av allt av att många inte orkar med arbetet och tvingas till förtidspension. Finländarnas tid i arbetslivet är i dag alltför kort. Vi måste orka arbeta längre. Rehabilitering är ett mycket effektivt sätt att upprätthålla och förbättra arbets- och funktionsförmågan. Rehabiliteringen gör det också möjligt för många att återgå till arbetslivet. Det är kortsynt av regeringen att skära ned på detta område.

 

Ärade fru talman,

jag vill också passa på att berömma regeringen. Det är glädjande att se att regeringen insett att det viktigt att fortsätta med Nationalspråksstrategin. Det är under det senaste decenniet det viktigaste dokument som har gjorts upp för att utveckla vårt lands tvåspråkighet och därför är Svenska riksdagsgruppen mycket glad att se att det arbetet nu fortsätter.

Tyvärr är lite ris också på sin plats. Inför riksdagsvalet så fanns bland annat två parlamentariska grupper som såg på dels den inre säkerhetens- och dels på försvarets

framtid. Båda grupperna gav enhälliga förslag om hur anslagen borde höjas för att kunna trygga dessa grundfunktioner i vårt samhälle. Dessvärre har regeringen till stora delar struntat i det arbete som alla partier gjorde gemensamt.

Det är också bekymmersamt att regeringen ensidigt frångått den överenskommelse som funnits kring YLE. YLE lyder under riksdagen och man har alltid gemensamt bland alla riksdagspartier bestämt om hur YLE ska utvecklas och finansieras.  Svenska riksdagsgruppen hoppas att det är ett olycksfall i arbetet som rättas till på vägen!

 

Ärade fru talman!

Avslutningsvis är det på sin plats att återvända till det vi började med, det vill säga ekonomin och tillväxten. År 2013 hade vi 588 storföretag i landet. Antalet mikroföretag var 264 435. Nya jobb uppstår snabbare i små företag. Dessutom är de små och medelstora företagens sammanlagda omsättning större än storföretagens omsättning. Vi behöver dem alla, och vi behöver nya företag, nya innovationer och ny tillväxt. Vi måste också gallra ut onödiga normer för att underlätta vardagen för företagen. Regeringen kan självfallet inte – och ska inte heller försöka – välja vilka enskilda företag som blir morgondagens succéer, men genom att samla kompetensen i internationellt sett konkurrenskraftiga kluster kan vi skapa en grund för många framgångshistorier.  Det är till fördel för hela landet att de olika regionerna utvecklas utifrån deras specifika styrkor. Om exempelvis Europas ledande energi- och cleantech-kluster, som omsätter miljarder och sysselsätter tiotusentals i sitt ekosystem, bestämde sig att flytta från Vasa [och Helsingfors] skulle adressen vara Kina, Indien eller Brasilien, inte någon annan stad i Finland. De offentliga satsningarna på forskning, utveckling och infrastruktur måste styras till regioner och branscher där uttryckligen det industriella förädlingsvärdet är högt och där exporten drar som bäst – och där företagen själv gör stora satsningar på forskning och utveckling därför att det gynnar deras position på marknaden. Då kan vi skapa och tillföra nya pengar för finansiering av välfärdstjänster – vård, omsorg och utbildning – i hela landet. Och då behöver vi i framtiden inte heller bli vittnen till den typ av nedskärningar som regeringen nu föreslår.

Gruppanföranden

Interpellationens första undertecknare har taltur.

Talet publicerat i hållen form
06.04.2016 kl. 14:10

Interpellationsdebatt om högskole- och studiestödsnedskärningar 6.4 2016

Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
06.04.2016 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak och om stärkande av samarbetet.

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen 9.3 2016
09.03.2016 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om Finlands utvecklingspolitik

Gruppanförande, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen
17.02.2016 kl. 15:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2016.

Svenska riksdagsgruppen, gruppanförande Carl Haglund 9.2 2016. (Talat ord gäller)
09.02.2016 kl. 15:04

Riksdagsgruppens alternativbudget

Vårt förslag innebär lika stora inbesparingar som regeringens alternativ, men våra tyngdpunkter och prioriteringar skiljer sig
15.12.2015 kl. 15:10

Interpellation om öppenheten och korrektheten i lagberedningen, 15.12 2015

Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen
15.12.2015 kl. 15:00