150 år

18.09.2013 kl. 15:00
Gruppanförande under jubileumsplenumet i anledning av 150 år av regelbunden lantdag och riksdag i Finland, gruppordförande Mikaela Nylander

Ärade talman,
Bara en minoritet av världens nationer kan fira 150 år av regelbundet parlamentariskt arbete. Vi är glada över att höra till dessa privilegierade.

Vi kan fira detta jubileum tack vare två framsynta tsarer i det Ryssland vi tillhörde i över ett sekel: Alexander I, som vid lantdagen i Borgå 1809 lovade att Finland fick behålla sin författning från den svenska tiden, och Alexander II, som efter en paus på över ett halvsekel åter respekterade detta löfte. Men utan det demokratiska arv vi hade från vår gemenskap med Sverige i århundraden hade detta inte varit möjligt. Svenska riksdagsgruppen vill därför hedra alla dem som hedras bör.

Lantdagen som institution befäste inte bara autonomin, utan också det nations- och statsbygge som präglade denna autonomins tid. Det byggde på traditioner från den svenska tiden, men stärktes av att också finskan tillerkändes en officiell ställning.

Ärade talman,
Efter att lantdagen hade förbigåtts under ofärdsåren fick demokratin sitt definitiva genombrott i och med enkammarlantdagen och den allmänna och lika rösträtten. I det sammanhanget är vi stolta över att Finlands kvinnor som de första i världen fick utöva rösträtt och blev valbara.

Den allmänna och lika rösträtten bäddade sedan för sin del för den självständighet vars hundraårsjubileum vi kommer att fira om några år. Demokratins framväxt och självständigheten gick hand i hand. Då Alexander I i Borgå hade upphöjt Finland till nationernas skara, fulländades detta ett drygt sekel senare – av oss själva.


Ärade talman,
Då Finlands riksdag väljer att högtidlighålla 150-årsjubileet med en satsning på ökade kunskaper i det ryska språket och den ryska kulturen, bör det inte bara ses i relation till att vi för 150 år sedan var en del av det ryska riket. Det görs för att understryka en liten men modern nations starka behov av språkkunskaper och öppenhet.

De båda nationalspråken och utländska språk, med våra grannländers språk och de ledande världsspråken i spetsen, får enligt Svenska riksdagsgruppens övertygelse aldrig ställas mot varandra. Kunskaper i ett språk stödjer inlärningen av andra.

Som en integrerad del av det Norden och det Europa vi alltid tillhört vill vi vända blickarna framåt. Det är med bildning, öppenhet och ett starkt internationellt engagemang vi kan trygga vår framtid som land och nation.

Gruppanföranden

EU-toppmötet och situationen i Ukraina.

Statsministerns upplysning om EU-toppmötet och situationen i Ukraina. Svenska riksdagsgruppens gruppanförande 12.3 2014, riksdagsledamot Christina Gestrin
12.03.2014 kl. 15:00

Kommunpolitik.

Gruppanförande/ Interpellationsdebatt om kommunpolitiken 26.2 2014 Riksdagsledamot Thomas Blomqvist/ Svenska riksdagsgruppen
26.02.2014 kl. 15:00

Medborgarinitiativet om jämlik äktenskapslag.

Remissdebatt 20.2.2014. Lagutskottets viceordförande Stefan Wallin höll Svenska riksdagsgruppens första inlägg i debatten.
21.02.2014 kl. 13:58

Statsrådets skogspolitiska redogörelse.

Gruppanförande, statsrådets skogspolitiska redogörelse 2050. Riksdagsledamot Mats Nylund, 19.2.2014
19.02.2014 kl. 15:00

EU-politik.

Gruppanförande framtidsdebatt EU 12.2 2014 Riksdagsledamot Christina Gestrin
13.02.2014 kl. 08:52

Riksmötets öppningsdebatt 5.2 2014

Gruppordförande Mikaela Nylander.
05.02.2014 kl. 15:00

Responsdebatt 16.12 2014

Gruppordförande Mikaela Nylander 16.12 2014, gruppanförandet vid responsdebatten för budgeten 2014.
16.12.2013 kl. 13:15