Riksmötets öppningsdebatt 5.2 2014

05.02.2014 kl. 15:00
Gruppordförande Mikaela Nylander.
Ärade talman,
Det är två centrala målsättningar som bör vara vägledande för politiken under valperiodens sista riksmöte. Det ena är att bryta skuldspiralen när det gäller statsfinanserna. Det andra är att se till att vårt samhällsbygge är socialt rättvist och inkluderande, som garanterar att ingen grupp blir utfryst.
För två månader sedan lyckades regeringen sy ihop ett trovärdigt strukturreformpaket. Målet är att minska på hållbarhetsunderskottet på sikt. Att den ekonomiska utvecklingen fortsättningsvis har varit blygsam, gör att förhandlingarna nu i slutet av mars, om de konkreta budgetramarna, blir ännu tuffare.
För att slutresultatet ska bli bra krävs kreativitet, öppen och fördomsfri diskussion om olika lösningar, samt bestämdhet i besluten. Det finns inte orsak nu i denna sal eller i andra forum att ge signaler som kan uppfattas som att det går att uppskjuta de svåra besluten. Medborgarna har rätt väl förstått att det i det långa loppet inte är fiffigt att leva över sina tillgångar. Då ska vi politiker akta oss för att börja signalera att vi ändå kanske kan uppskjuta de svåra besluten, kanhända till efter valet.
Nej, regeringen måste framför allt vara trovärdig i sin ekonomiska politik. Bara genom en realistisk hållning kan vi skapa den framtidstro som vårt samhälle behöver. Vi ska naturligtvis vara lyhörda för vad de nationalekonomiska experterna säger om graden av åtstramning och vad som är klokast gällande tidtabellen för balansåtgärderna. Målet ska i alla lägen vara att gynna tillväxten och skapa bättre förutsättningar för näringslivet att sysselsätta.

Ärade talman,
Regeringen har haft som ledstjärna i anpassningen av ekonomin att hälften ska ske genom skattehöjningar och hälften genom nedbantning av verksamheten. Vår grupp ställer gärna frågan om det är klokt att alltför strikt hålla fast vid denna fördelning.

Eftersom trycket är hårt att lokalt i kommunerna höja skattesatsen, bör staten vara ytterst återhållsam när det gäller skattehöjningar. Om regeringen ändå tvingas skärpa beskattningen, för att välfärdstjänsterna ska kunna finansieras, bör det ske enligt skattebetalarnas bärkraft. Det ska inte drabba dem som redan nu lever nära gränsen till minimum.
När regeringen i ramförhandlingarna överväger olika instrument för att balansera samhällsekonomin borde man se fördomsfritt på de olika alternativen – inte heller en justering mervärdesskatten får vara tabu.
Över lag kunde tiden vara mogen för att diskutera en totalreform av momsen, där den sociala rättvisan är inbyggd.
I ramförhandlingarna i mars tvingas regeringen vända på varje sten. Att låta bli att indexjustera inkomstskatteskalorna kan vara en åtgärd i helheten som måste tillgripas. I en ekonomi som söker vägar uppåt igen, ska man ändå akta sig för att lägga sordin på skattebetalarnas köpkraft.

Ärade talman,
Ingen enskild åtgärd hjälper att få Finland på en stabilare grund. Vi behöver en hel palett.
Ekonomisk framgång kan ändå inte bara räknas i pengar. Vi måste sätta tillräckliga resurser på utbildningspolitiken. Gymnasiernas timfördelning är en synnerligen viktig fråga på regeringens bord. Här får inte ökad valfrihet bli ett självändamål som kör över gymnasiernas allmänbildande funktion.
Det är många stora frågor som ska avgöras under det nya riksmötet. När det gäller social- och hälsovårdsreformen är det viktigt att hålla kvar Orpogruppens skrivning om att gränsen för ett bashälsovårdsområde är minst cirka 20 000 invånare. För svenska riksdagsgruppen är det även av största vikt att den svenskspråkiga vården för personer med funktionshinder också i fortsättningen organiseras genom Kårkulla samkommun. Helt fundamentalt är också att det slutliga lagförslaget ska hålla för grundlagsprövning.
Den politiska våren får sin särskilda krydda av Europaparlamentsvalet. Det är viktigt att valet engagerar flera finländare än förr. Genom ett bättre valdeltagande kan vi manifestera vår vilja att verka för en bättre europeisk gemenskap.
Att vår exportinriktade industri inte drar beror mycket på de globala och inte minst de europeiska ekonomiska problemen. Därför är ett finländskt inflytande i Europa viktigt och isoleringspolitik ingenting att bygga på.


Gruppanföranden

Ramarna för statsfinanserna 2015 – 2018

Gruppanförande 8.4 2014, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
08.04.2014 kl. 15:00

Statsrådets demokratipolitiska redogörelse.

Gruppanförande, statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014, 18.3.2014 Riksdagsledamot Elisabet Nauclér.
18.03.2014 kl. 15:00

EU-toppmötet och situationen i Ukraina.

Statsministerns upplysning om EU-toppmötet och situationen i Ukraina. Svenska riksdagsgruppens gruppanförande 12.3 2014, riksdagsledamot Christina Gestrin
12.03.2014 kl. 15:00

Kommunpolitik.

Gruppanförande/ Interpellationsdebatt om kommunpolitiken 26.2 2014 Riksdagsledamot Thomas Blomqvist/ Svenska riksdagsgruppen
26.02.2014 kl. 15:00

Medborgarinitiativet om jämlik äktenskapslag.

Remissdebatt 20.2.2014. Lagutskottets viceordförande Stefan Wallin höll Svenska riksdagsgruppens första inlägg i debatten.
21.02.2014 kl. 13:58

Statsrådets skogspolitiska redogörelse.

Gruppanförande, statsrådets skogspolitiska redogörelse 2050. Riksdagsledamot Mats Nylund, 19.2.2014
19.02.2014 kl. 15:00

EU-politik.

Gruppanförande framtidsdebatt EU 12.2 2014 Riksdagsledamot Christina Gestrin
13.02.2014 kl. 08:52