Kommunpolitik.

26.02.2014 kl. 15:00
Gruppanförande/ Interpellationsdebatt om kommunpolitiken 26.2 2014
Riksdagsledamot Thomas Blomqvist/ Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,
Den kanske viktigaste meningen i oppositionens interpellationstext är att det råder enighet om nödvändigheten av reformer.
Var det allt? Fanns det inget annat man kunde vara enig om? Inte kanske när det gäller analysen, men nog kan man hitta vissa gemensamma bakomliggande värderingar.
I interpellationen sägs att regeringen med sin kommunpolitik har skapat ett motsatsförhållande mellan centralstäderna och det övriga kommunfältet.
Svenska riksdagsgruppen håller fullt med om värderingen att stad och landsbygd inte ska ställas mot varann. Däremot håller vi inte med om analysen, att regeringens kommunreform skulle leda till en utarmning av glesbygden.
Tvärt om: vi ska reformera strukturerna för att medborgarna på jämlika grunder, oavsett boningsort, ska få den service vi vill att välfärdssamhället ska erbjuda. Att detta betyder att den som ansvarar för ordnandet serviceproduktionen blir en större enhet med en mer koncentrerad kapacitet, får givetvis inte betyda att principen om närservice ska överges.
Oppositionen vet lika väl som regeringen att demografin i Finland är sådan att serviceproduktionen, särskilt när det gäller äldreomsorgen, står inför enorma utmaningar under de närmaste tjugo åren. Vi kan inte bara sitta med händerna i kors, utan vi måste fördomsfritt se över strukturerna.
Vad kan vi göra bättre? Är alla nuvarande gränser nödvändiga? Finns det möjlighet att genom samordnade resurser på riktigt nå bättre resultat?
Att reformera kommunstrukturer betyder att vi vågar gå över trösklar som vi inte gjort förr. Det betyder garanterat uppoffringar och förmåga att avstå från det som känns bekvämt och invant. Att målmedvetet skapa något nytt är en känslig, men nödvändig process.
 

Värderade talman,
Nu då landets kommuner gör sina utredningar är det skäl att understryka att vi inte ska göra utredningar för utredningarnas skull - det handlar inte om en formalitet, utan det ska finnas substans i utredningarna som duger att bygga en framtid på. Kommunernas utredningsskyldighet ska tas på allvar.
Om ett bra arbete blir gjort nu har vi en god utgångspunkt när en ny valperiod början. För det kan väl inte vara så att vi inte bryr oss om att nå ett gott resultat nu och hellre gör samma övning på nytt under nästa valperiod? Problemen kommer nämligen inte att försvinna.

Värderade talman,
Interpellationen är nog ingen större tröst för kommunerna och kommunalpolitikerna. Som väntat framförs en hel del kritik, utan konkreta förslag om hur vi ska göra.
Jag är ändå glad för en klart uttalad sanning då det sägs att kommunen är en hörnsten för vårt välfärdssamhälle och vår folkliga demokrati. Det är vi i alla lägen beredda att försvara.
Oppositionspartierna efterlyser ekonomiska beräkningar om kommunreformens fördelar. Det är givetvis bra med preciserade utredningar. Här vill jag dock påminna om att Kommunförbundet har gjort omfattande uppföljande analyser av kommuner som även Centern har varit med om att sammanslå. Den generella lärdomen är att en sammanslagning sällan direkt ger några inbesparingar - det är snarast tvärtom, så att kostnaderna stiger något i början. Forskarna bedömer att de ekonomiska fördelarna kommer först på sikt efter några år.
Vi ska inte glömma att vi nu skapar strukturer som ska klara av framtidens utmaningar, i en värld som ser helt annorlunda ut.


Värderade talman,
Den så kallade tvångsparagrafen som regeringen har skissat för stadsregioner är en svår bit för de flesta grupper, även i vår.
Det finns flera kriterier som ska uppfyllas för att tvångsparagrafen ska kunna användas, i det lagförslag som nu är på utlåtanderond. För oss är det viktigt att ingen kommun ska kunna bli utsatt för en godtycklig behandling. De utredningar som görs ska klart visa på de strukturella och ekonomiska fördelarna med en eventuell sammanslagning.
Dessutom kommer paragrafen att genomgå en noggrann behandling i grundlagsutskottet och vi kommer naturligtvis att acceptera utskottets tolkning.
Svenska riksdagsgruppen utgår från att vi inte behöver tvång, men vi inser att det är nödvändigt med strukturella förändringar.
Det regeringen gör är av omtanke för mer rättvisa i serviceutbudet. Rättviseaspekten bör ännu tydligare betonas - skillnaderna i serviceutbudet mellan olika kommuner och områden är för stora i dagens läge.

Värderade talman,
Det är inte som oppositionen påstår alternativlöshet som präglar vår politik. Nej, vi vill reformera strukturerna för att alternativen, också valfriheten, ska finnas för människorna.
Vi hoppas på en konstruktiv dialog med oppositionspartierna om kommunpolitiken, hellre än en nedrivande debatt där man misstänkliggör varandras motiv.
 

Gruppanföranden

Statsminister Stubbs regeringsprogram

Gruppanförande om statsminister Stubbs regeringsprogram 24.6 2014 Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
24.06.2014 kl. 15:00

Offentliga finanserna

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2015-2018 Gruppanförande Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen, 11.6 2014
11.06.2014 kl. 15:00

Utvecklingspolitikens genomslagskraft och samstämmighet.

Ledamot Jörn Donners gruppanförande gällande statsrådets redogörelse om utvecklingspolitikens genomslagskraft och samstämmighet 21.5 2014
21.05.2014 kl. 15:00

Sysselsättningsläget i Finland

Interpellationsdebatt 14.5 2014 kring sysselsättningsläget i Finland. Svenska riksdagsgruppens anförande hölls av ledamot Elisabeth Nauclér.
14.05.2014 kl. 18:00

Regeringens familjepolitik och nedskärning av barnbidrag

Gruppanförande 10.4 2014, ledamot Ulla-Maj Wideroos, Svenska riksdagsgruppen
10.04.2014 kl. 18:00

Ramarna för statsfinanserna 2015 – 2018

Gruppanförande 8.4 2014, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
08.04.2014 kl. 15:00

Statsrådets demokratipolitiska redogörelse.

Gruppanförande, statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014, 18.3.2014 Riksdagsledamot Elisabet Nauclér.
18.03.2014 kl. 15:00