Statsrådets demokratipolitiska redogörelse.

18.03.2014 kl. 15:00
Gruppanförande, statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014, 18.3.2014

Riksdagsledamot Elisabet Nauclér.

Ärade talman!

Vi var tre riksdagsledamöter från Finland, som fungerade som valobservatörer i söndagens parlamentsval i Serbien. Valövervakningsuppdraget var ”tråkigt” därför att det på valdagen fungerade nästan helt enligt regelboken, men att det var tråkigt är naturligtvis ingenting negativt. En fungerande demokrati skall inte kantas av fusk och skandaler. Det gjorde i sin tur att det är svårt att väcka intresse för valet, röstprocenten var relativt låg. Men tyvärr har vi samma problem. När demokratin fungerar är den tråkig. Hur skall vi kunna väcka de ungas intresse för något som upplevs som tråkigt? Det är en utmaning.

 

Trots att vi i Finland har en betydligt längre erfarenhet av en fungerande demokrati är det viktigt att vi inte försjunker i självgodhet, utan istället strävar efter att kontinuerligt utveckla de demokratiska processerna. Därför välkomnar svenska riksdagsgruppen statsrådets demokratipolitiska redogörelse och kan stödja de riktlinjer som presenteras.

 

Ärade talman

Trots att olika former av direkt demokrati fått en större betydelse under de senaste åren, bygger demokratin i Finland ännu starkt på den representativa demokratin. Med tanke på detta är det fortsatt låga valdeltagandet därför oroande. Många medborgare använder inte ett av sina viktigaste sätt att påverka, d.v.s. att rösta på en kandidat som motsvarar ens egna värderingar. Särskilt i kommunal- och europaparlamentsval börjar valdeltagande vara oroväckande lågt.

 

Anmärkningsvärt är att valdeltagandet bland unga är betydligt lägre än för andra åldersgrupper. Svenska riksdagsgruppen stöder därför statsrådets riktlinje om att öka ungdomars delaktighet genom till exempel att utveckla den demokratifostran som ges i skolorna.

 

Det är även bra att möjligheten att rösta på internet nu utreds. Undersökningarna visar att speciellt bland unga har internet och sociala medier blivit det mest betydelsefulla forumet för politisk deltagande. Därför är det viktigt att även den offentliga förvaltningen syns i de sociala medierna, det är ett påverkningsforum som har kommit för att stanna.

 

Samtidigt får vi inte glömma att en betydande andel medborgare inte överhuvudtaget har någon erfarenhet av att använda internet. Därför är det viktigt att valinformationen även i framtiden är tillgänglig både på Internet och på traditionellt vis. Svenska riksdagsgruppen vill här även understryka vikten av att medborgare ska kunna ta del av all information på de båda nationalspråken, men även på andra språk om så behövs.

 

Ärade talman,

Demokratindikatorerna visar att det fortfarande finns mycket att förbättra gällande kvinnors ställning i politiken på alla nivåer. Trots många insatser är kvinnorna fortfarande i minoritet på kommunernas högsta poster. Det behövs ordentliga krafttag för att kvinnor i framtiden ska bli representerade inom politikens alla områden. Vissa delar av politiken, t.ex. näringslivspolitik och säkerhetspolitik är fortfarande mycket mansdominerade.

 

Ärade talman,

En av grundpelarna för en fungerande demokrati är yttrandefriheten. Men tillsammans med friheten kommer även ett ansvar, särskilt för oss politiker. Vi måste visa exempel och inte använda oss av ett språkbruk som stämplar till exempel minoriteter. Yttrandefriheten har sina gränser. Detta har t.ex. OSCE och ER tagit upp. Den senast tidens utveckling av samhällsklimatet i Finland visar dock att denna gräns tyvärr kan vara oklar för många, även för politiker i betydande ställning.

 

En oroväckande utveckling är också att många politiker har hotats på grund av sina åsikter. Hot mot enskilda politiker är alltid hot mot hela demokratin och skall därför starkt fördömas. Företeelsen hate speech avskräcker folk att ställa upp på politiska uppdrag, och så får inte sked.

 

Internet och de sociala medierna har en tudelad effekt. Å ena sidan har öppenheten och delaktigheten ökat. Å andra sidan har möjligheten att anonymt uttrycka sig på nätet gett upphov till en hårdnad debattkultur, och i värsta fall hot.

 

Den digitala utvecklingen har även haft sin inverkan på ett annat viktigt element i demokratin, nämligen nyhetsrapporteringen och den politiska journalismen. Det har fötts ett mediesamhälle och en journalistik där snuttifiering och ytlighet ofta är ledordet och där de djupa analyserna saknas. Det finns dock fortfarande en stor beställning på en politisk journalism, som går in på djupet och analyserar den förda politiken.

Gruppanföranden

Aktuell debatt om utmaningarna för det internationella, multilaterala  samarbetet.

Svenska riksdagsgruppens gruppanförande 12.6 2018 av riksdagsledamot Stefan Wallin
12.06.2018 kl. 16:16

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om politiken för geografisk information

Gruppanförande av Mats Nylund 23.5 2018.
23.05.2018 kl. 15:00

Aktualitetsdebatt om EU:s långsiktiga budgetramar

Mats Löfström, 9.5.2018
09.05.2018 kl. 15:03

Interpellation om arbetsvillkoren för ung

Svenska riksdagsgruppen, gruppordförande Thomas Blomqvist
08.05.2018 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2019 - 2022.

Anna-Maja Henriksson, gruppanförande 17.4.2018
17.04.2018 kl. 14:52

INTERPELLATIONSDEBATT OM UTBILDNINGEN 28.2.2018

Gruppanförande, Mikaela Nylander, Svenska riksdagsgruppen
28.02.2018 kl. 15:04