Polisens resurser

10.09.2014 kl. 15:00
Interpellationsdebatt om polisens resurser 10.9 2014


Ulla-Maj Wideroos, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

Framtidens stora utmaning för polisen blir att trygga de ekonomiska resurserna för polisverksamheten samtidigt som statens ekonomiska utrymme minskar.

Alla borde inse och medge att det här är ingen lätt ekvation.

Därför finns det ingen orsak heller i denna debatt att försköna verkligheten.

På grund av trycket på statsekonomin måste vi ställa frågan om vi kan göra saker och ting annorlunda, helt enkelt bättre. Det betyder att det inte finns möjlighet att upprätthålla status quo, vare sig det gäller polisen eller andra delar av ordningsmakten. Med målsättning att få resurserna för fältverksamheten att räcka till genomfördes därför betydande administrativa rationaliseringar i början av året.

Men, vi ska inte se bakåt, utan vi behöver blicka framåt. I takt med att världen förändras så förändras också brottsligheten. Det innebär att polisen i sitt jobb hela tiden måste vara beredd på att möta nya utmaningar.

I en tid då man i samhället förväntas sig mycket av polisen – samtidigt som de ekonomiska resurserna är begränsade och förändringstrycket är stort – är det ändå viktigt att samtidigt garantera polisen arbetsro. Svenska riksdagsgruppen efterlyser stabilitet i finansieringen av polisen. Polisen har rätt att kräva långsiktighet när det gäller att utveckla organisationen.

De administrativa reformerna PORA 1, PORA 2 och PORA 3 har avlöst varandra. Nu gäller det att leva upp till reformerna och utveckla fältverksamheten på gräsrotsnivå. För det krävs arbetsro.

 

Värderade talman,

När det gäller ekonomin och resurserna behöver inte allt målas upp i dystra färger. Precis som inrikesminister Räsänen säger innehöll budgetmanglingen goda nyheter för polisen. Samtidigt som många andra förvaltningsgrenar tvingades till betydande nedskärningar fick polisen en nivåhöjning på sina anslag som är cirka 8 miljoner högre än i vårens rambeslut. Mot bakgrunden av detta ter sig Sannfinländarnas interpellation litet som en utryckning på falskt alarm.

I interpellationen uttrycker man sin oro för att polisen inte verkar tillräckligt synligt i våra samhällen. Vi håller med om att den allmänna tryggheten är en hörnsten i polisens verksamhet. Medborgarna har rätt att förvänta sig att polisen är en synlig del av vardagen.

Synligheten är också viktig för det förebyggande arbetet – att preventivt motverka brott.

Vi noterar i polisadministrationens verksamhetsberättelse för år 2013 att det index som mäter tryggheten på gatorna har förbättrats något. Det är bra och tyder på att polisen har lyckats styra sina resurser rätt.

Vår grupp tror ändå inte att det är förnuftigt att återinföra bypoliserna. Det skulle vara ett mycket ensamt jobb och vår övertygelse är att polisen bäst verkar i team. I alla lägen är det viktigt att poliskåren är öppen för samarbete med andra myndigheter. När vi söker lösningar och modeller som effektiverar polisens arbete finns det stor potential i samarbete åtminstone med allmänna tullmyndigheterna, gränsbevakningen och landets socialmyndigheter.

Det är också av största vikt att man vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors fortsätter att utbilda poliser på svenska. Den språkliga servicen i praktiken är även ytterst viktig på nödcentralerna. Därför välkomnar vi minister Räsänens betoning av att servicen ska fungera på båda språken.

 

Värderade talman,

Sannfinländarna tar upp i sin interpellation även de privata vaktfirmornas roll. Det vill jag ännu kort kommentera.

Ingen har undgått att se det faktum att de privata vaktfirmorna har ökat, men att som interpellanterna tala om en ”explosionsartad” ökning och att enbart se det som ett negativt fenomen är något vår grupp inte kan hålla med om.

Det finns flera uppgifter som vaktfirmor kan sköta och därmed ge polisen mer tid att fokusera på allvarliga brott, som enbart polisen är kompetent att sköta. Att vaktfirmor blir vanligare ställer givetvis krav på utbildningen av väktare – det räcker inte att plocka in vilken muskelknutte som helst.

Det finns skäl att definiera tydligt medborgarnas integritet visavi vaktpersonalen. Seriösa vaktfirmor har naturligtvis inte rätt att överskrida eller kränka medborgarens grundrättigheter.

 

Värderade talman,

Polisfrågan väcker alltid livlig debatt. Vi finländare värderar vår poliskår och därför är det inte populärt att se över resurserna. Jag tycker att på basis av vad vi har hört här i salen i dag, kan man säga att polisen har hög prioritet när budgetanslagen slås fast.

När vi fortsätter att utveckla en folkligt serviceinriktad, språkkunnig, handlingskraftig och förtroendeingivande poliskår ska inriktningen på fältarbetet vara allra viktigast.

 

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om EU:s återhämtningsfond

Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet.
09.09.2020 kl. 14:53

Remissdebatt om den femte tilläggsbudget

Grupprepresentanterna gavs möjlighet till 2 minuters kommentar. Gruppordförande Anders Adlercreutz höll Svenska riksdagsgruppens taltur.
08.09.2020 kl. 16:16

Remissdebatt fjärde tilläggsbudgeten 10.6.2020

Gruppanförande hölls av riksdagsledamot Joakim Strand.
10.06.2020 kl. 15:27

Responsdebatt om planen för de offentliga finanserna

Gruppanförandet 9.6.2020 hölls av ledamot Veronic Rehn-Kivi Gruppanförande, Veronica Rehn-Kivi, Svenska riksdagsgruppen
09.06.2020 kl. 15:30

Aktualitetsdebatt om EU:s återhämtningsfond 4.6.2020

Gruppanförande i tvåspråkig version. Gruppanförandet hållet av Eva Biaudet.
04.06.2020 kl. 17:15

Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.7–31.12.2020

Gruppanförande 6.5.2020, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen
06.05.2020 kl. 18:00

Regeringens exitstrategi, coronakrisen

Remissdebatt 6.5.2020, gruppanförande, Anders Adlercreutz
06.05.2020 kl. 14:57