Interpellation om att rädda social- och hälsovårdstjänsterna

20.11.2024 kl. 15:00
Gruppanförande 20.11.2024, Henrik Wickström, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Vården är absolut en av de viktigaste frågorna för våra invånare. Som politiker vill vi i SFP komma med lösningar i stället för att blicka bakåt och klaga på varandra. För det hjälper ingen. Allra minst den enskilda finländaren som ser på sändningen och undrar, får jag hjälp då jag behöver det.

 

Ärade talman,
Ungefär en tredjedel av hela Finlands budget går till social- och hälsovården och finansieringen för vården ökar i nästa år med 2,2 miljarder euro. Kostnaden för ordnandet av vår social- och hälsovård ökar drastiskt varje år. Också behovet för service ökar varje år eftersom vår befolkning åldras. Vi kan inte fortsätta så som vi har gjort. Därför är det nödvändigt att vi ändrar på trenden och arbetar med lagstiftning och i välfärdsområdena för att trygga välfärden även i framtiden.

Vården behöver framtidstro. År 2021 låg finländarnas förtroende till offentliga vården på över 90 procent enligt den nationella Medborgarpulsen. Samma siffra var nu i höst 58 procent. Vårdreformen i sig själv löste inte vårdens problem.

Regeringen arbetar för tillfället med att uppdatera villkoren för hur välfärdsområdena får finansiering. Det är nödvändigt att vi skapar incentiv för att allt mera stärka den förebyggande servicen och bashälsovården. Det måste vara lockande för välfärdsområdena att invånarna mår bra. Vi måste också se till att finansieringen och kraven på välfärdsområdena serviceproduktion är i balans. Också strukturen måste utvecklas och i enlighet med regeringsprogrammet ska regeringen fästa speciell hänsyn vid den nyländska särlösningen.
 

Ärade talman,
Det viktigaste för SFP är att du får rätt vård i rätt tid. Därför välkomnar vi med glädje regeringens plan på att etablera husläkarmodellen i Finland som vi i SFP har talat för redan länge. Kontinuiteten inom vården är A och O. Du ska inte behöva om och om berätta samma historier när läkarna byts. Genom kontinuitet kan vi skapa effektivare och bättre vård. Vi hoppas att den här husläkarmodellen också ska vara en lösning till utmaningarna med att få läkare till landsbygden. Att etablera husläkarmodellen kräver resurser, personal och bra samarbete mellan offentliga och privata sektorn. Det kan vara bra att utvärdera husläkarmodellen genom vårdteam så att personalen räcker till. Genom modellen kan vi också förbättra det att man får service på sitt modersmål.

Det finns många fina exempel på utveckling och innovationer i områdena som sällan når rubrikerna. Att ta nytta av teknologi och digitala lösningar är också ett måste, samtidigt som vi måste värna om tillgången till service för de äldre och lågtröskelservice. Experter säger att i dagens läge går cirka tjugo till fyrtio procent av arbetstiden till skriftliga uppgifter vilket inte är hållbart. Teknologin och speciellt artificiella intelligensen kan och ska användas som ett arbetsredskap för att underlätta personalens arbetsbörda.

 

Ärade talman,

Utan välmående personal har vi ingen vård. Utmaningarna med att rekrytera personal och de höga kostnaderna till följd av hyresläkare är stora i dagens social- och hälsovård. Regeringen fortsätter arbetet med att göra vardagen i arbetet mera smidig genom att se över arbetsfördelningen och ytterligare minska på byråkratin. Under minister Juusos ledning utarbetas det samtidigt fram en modell för att begränsa kostnaderna för hyresläkare. Dessutom ökar regeringen markant utbildningsplatser så att vi i framtiden har bättre tillgång till personal.

Välmåendet i arbetet handlar inte alla gånger om stora reformer utan det att man får vardagen att rulla smidigt. Därför kan enkla saker som genomtänkt intern kommunikation och nya modeller för planeringen av jourlistor göra en stor skillnad. Toppstyrning ska bort från vården. De senaste veckornas nyheter kring hur HUS har varit tråkiga exempel på hur personalen i vissa fall behandlas. Vi ska visa att vi kan bättre. I januari startar utvecklingsarbetet mellan ministeriet och de enskilda välfärdsområdena där gott ledarskap är ett fokusområde. Vi måste ta på allvar personalens välmående. För utan personal, har vi ingen vård.
 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15