Reflektioner om att skynda långsamt

02.11.2024 kl. 13:05
Veckan som gick har för oss riksdagsledamöter varit plenifri och därmed perfekt för regionbesök och träffar lokalt

Själv passade jag på att den för mig första plenifria tisdagen boka in morgonkaffe i Purmo och senare ett heldagsbesök i Jakobstad. Med Purmobor är min tidigare erfarenhet att språket är rakt, kraven på beslutsfattare är balanserade och viljan att via hårt arbete eller företagande bidra till lokalsamhället generöst. På så gott som hela den österbottniska landsbygden stöter vi trots allt på samma frågor. När sätts våra vägar i skick? Hur länge ska vargarna få gå runt våra husknutar? Vem ska ta hand om våra äldre i framtiden och var? Att som politiker ha bra svar på dessa frågor samtidigt som statsbudgeten ska anpassas är en utmaning som heter duga. Men jag gör i alla fall ett försök.

Förra sommaren asfalterades fler vägar än på 5 år, nästa sommar fortsätter samma takt och det ska snart börja märkas på vägarna också i våra regioner. Skyddsjaktslagstiftningen för varg uppdaterades i somras, den är inte perfekt, men om det i det nationella Tassu-registret skulle anmälas alla de observationer som görs skulle myndigheterna t.ex. vid tillfällen som vid den vi upplevde under sensommaren med den rivna kon bättre kunna agera. Myndigheternas och mitt budskap är tydligt, anmäl alla observationer. Angående den stamvårdande jakten kan jag bara beklaga att regeringen inte kommit längre. Jag kan däremot garantera att den ansvariga ministern regelbundet påminns om att den utlovade skyddsjakten bör implementeras i linje med EU-lagstiftningen. Hittills har resultaten lyst med sin frånvaro.

Sen har vi vården. Då jag själv inte är välfärdsområdespolitiker brukar jag vara försiktig med att peka på vad som bör och inte bör göras. Sittande Österbottniska beslutsfattare har mitt fulla stöd och jag vet att de gör sitt bästa. Det jag däremot i egenskap av riksdagsledamot och medlem i förvaltningsutskottet gärna lyfter upp är frågan om ifall det är nödvändigt att buga för finansministeriet och med det montera ner en lång rad service vi varit vana med. Då jag i riksdagsarbetet har hört finansministeriet om vad som sker med de områden som redan nu genomgår utvärderingsförfarandet har jag förstått att man först ser på områdenas egna sparprogram, sen med områdena gör upp nya sparprogram vid behov för att sen som allra sista utväg öppna diskussion om sammanslagning med andra vårdområden. Det vore klokt att skynda långsamt och se resultaten av gjorda åtgärder och om nödvändigt återkomma till de mer drastiska sparlistorna i framtiden. Men observera, detta enbart sett med helikopterglasögon och utan detaljinsyn i Österbottens välfärdsområde.

Slutligen vill jag i egenskap av vice ordförande för SÖFUK som upprätthåller YA glädjas över vår styrelses enhälliga beslut om att återremittera nedläggningen av visuell framställning kvoterat till att hyresfinansiering för de inkommande tre åren hittas. Jag tror att vi på sikt kan hitta lösningar där ekonomin för den för hela Svenskfinland viktiga utbildningen stärks och jag hoppas alla involverade vill fokusera på de långsiktigt nödvändiga finansieringsfrågorna som rör avklarade studier, övergång till tredje stadiet och sysselsättning.

Christoffer Ingo

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00