Nu minskar vi på normerna!

13.10.2024 kl. 05:15
Höstsessionen i riksdagen har kört i gång på allvar och för någon vecka sedan debatterades bland annat budgeten för nästa år.

Vi har i över 15 års tid lånat för driften – väntat på tillväxt som dessvärre inte infunnit sig i önskad takt - och nu krävs åtgärder för att balansera ekonomin. En del i det är avvecklingen av olika normer.

Målsättningarna är att möjliggöra reglering, ta bort mindre nödvändig reglering och minska de administrativa bördorna. Med andra ord att göra livet enklare för medborgarna, förbättra konkurrenskraften, främja marknadstillträde och digitalisering.

I kulturutskottet behandlar vi en proposition om småbarnspedagogik där avsikten är att bland annat lindra rapporteringsskyldigheten i fråga om fortbildning för personalen och att skyldigheten för att utarbeta lokala planer för småbarnspedagogiken upphör. Syftet är att minska den administrativa bördan för att ge mera utrymme för det mest väsentliga - själva pedagogiken.

Tidigare under hösten publicerades också en längre lista på flera normer som nu kommer att avvecklas. Ett exempel är den reglering som handlar om vägbelysning, som ligger på kommunernas ansvar längs statliga vägar. Problemet har varit en bestämmelse från Trafikledsverket, som kräver att man använder betong- eller stålfundament för trästolpar.

Det här har lett till betydligt högre kostnader, 10 000 euro per km, och har samtidigt försvårat det partiska arbetet speciellt i små kommuner som ofta kan ha väldigt smala dikesrenar. Genom att avveckla den här normen minskar vi dels på byråkratin, dels på kostnaderna. Det här underlättar bland annat de sydösterbottniska kommunernas situation.

Ett annat exempel är laddningsstationerna för elbilar. För installationen av laddningspunkter krävs idag en ägarspecifik modell men tanken är nu att den skall övergå till en byggnadsspecifik modell. I praktiken innebär det här att ägaren av flera byggnader, exempelvis kommuner, i framtiden kommer att ha möjlighet att se över var det är mest ändamålsenligt att placera fler laddningsstationer, och var det behövs färre. Detta förväntas också spara in flera miljoner euro för kommuner och företag som ansvarar för installationen av laddningsstationerna.

Då vi behöver balansera ekonomin på både statlig och kommunal nivå är det viktigt att minska på byråkratin. Därför behövs ett fortgående arbete kring avvecklingen av olika typer normer och mindre nödvändig byråkrati för att kunna fokusera på det mer väsentliga och dessutom kunna spara pengar.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00