Mindre byråkrati till skolorna

29.09.2024 kl. 05:38
Förutom den förkastliga och respektlösa skadegörelsen mot demokratins allra starkaste institution riksdagen har den gångna veckan mestadels handlat om den omtalade gula boken – det vill säga statsbudgeten 2025. Förutom de drygt 900 sidorna fyllda av siffror och text, 1,8 kg tung, visar budgeten en slutsumma på 87,9 miljarder euro.

Underskottet i budgeten - det vill säga det som vi måste låna till att hålla landet i gång - går på ungefär 12,1 miljarder euro. 12 100 miljoner. I sammanhanget är det värt att poängtera att det skulle ha varit 4 miljarder euro större utan de tuffa beslut som gjordes under våren. 

Precis som i den privata ekonomin så bör man balansera inkomster och utgifter. Finland har haft underskott sedan 2009, nästa år är 16e året i rad. Trenden måste svängas - lånen ska betalas, precis som i den privata ekonomin. Vi behöver också tillväxtåtgärder och i budgeten finns element av det.

Förutom att det finns tilläggssatsningar på vård och omsorg på ungefär 2,2 miljarder euro, satsningar på försvar och säkerhet så finns det betydande satsningar den grundläggande utbildningen. Det är viktigt att varje barn som växer upp i vårt land får en bra grund att stå på för att kunna ta sig an framtida utmaningar. Från och med nästa höst kommer man att införa tre årsveckotimmar till i modersmål, litteratur och matematik till de lägre årskurserna. Allt för att öka baskunskaperna. Vi satsar också en dryg miljon på läskunnigheten och på projektet En läsgåva till barnet.

Som en del av budgeten finns den efterlängtade reformenen kring stödet för lärande inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Det är regeringens största enskilda satsning på skolan - nästan 100 miljoner euro per år. Det handlar om att varje elev ska få det stöd hen behöver med låg tröskel och i rätt tid- och jag vet att det här tas emot med stor tacksamhet i våra skolor.

Som tidigare kommundirektör vet jag också att det finns skepticism bland en del kommuner kring reformen, framför allt då det gäller personalstyrkan. Nu ligger fokus på barn och ungas jämlika utveckling. I och med denna reform ska lärarens tid gå mera till undervisning – mindre till byråkrati. Läropliktstiden förblir avgiftsfri, vilket är en bra grej.

Även om alla sektorer behöver bidra till att balansera ekonomin är det också vår uppgift att skapa framtidstro. SFP har exempelvis jobbat hårt för att idrotts- och ungdomsverksamheten inte ska drabbas oskäligt mycket. Finansministeriet hade ett förslag på betydligt större nedskärningar i både ungdoms- och idrottsfältet men en del av dem lyckades vi avvärja.

Avslutningsvis några ord om vägar. I budgeten ingår också rekordstora satsningar på Riksåttan bland annat i Syd-Österbotten, förbindelsevägen i Vasa och i Karleby centrum. Dessutom kommer många vägar att asfalteras, även det lägre vägnätet, nästa sommar. Dessa satsningar är mycket viktiga med tanke på såväl näringslivets konkurrenskraft som människors vardag. 

Vi behöver inte aktivister som gör övertramp på riksdagen som institution genom att måla riksdagen röd. Det finns en uppenbar risk att det har totalt motsatt effekt än demonstranternas syfte. I stället behöver vi, i likhet med budgeten, konkreta satsningar som skapar den tillväxt som Finland behöver.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30