Interpellation om regeringens miljö- och klimatpolitik

05.06.2024 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Mikko Ollikainen.

Ärade talman,

Klimatförändringen och förlusten av den biologiska mångfalden är utmaningar vi behöver ta på allvar. Utan en rik biodiversitet äventyras till exempel vår matproduktion och därmed vår försörjningsberedskap, och ett varmare klimat för med sig exempelvis allt mer extrema väderförhållanden – senast denna vecka har vi i medierna fått läsa om översvämningar i Centraleuropa. Men det handlar inte bara om att hitta lösningar till dessa utmaningar – de ska också ses som en möjlighet. En möjlighet att förnya våra samhällen, skapa nya arbetstillfällen och bygga en hållbar framtid för kommande generationer.

 

Ärade talman,

SFP:s och regeringens linje är klar. Vi följer Parisavtalet och har förbundit oss till klimatlagen och målet om att vara koldioxidneutrala senast 2035. Vi befinner oss dock i en utmanande situation då ny forskning visar att våra kolsänkor inte är så stora som vi tidigare beräknat. Detta kräver att vi snabbt tar fram lösningar. Regeringen har därför kommit överens om att bereda en energi- och klimatstrategi och utarbeta ett program för minskning av utsläppsskulden.

För att minska våra utsläpp är det centralt att vi övergår från fossila bränslen till förnybar och ren energiproduktion. Vi behöver vara teknologineutrala i vårt förhållningssätt och ta i bruk alla tillgängliga lösningar. I ramförhandlingarna höll regeringen fast vid sitt beslut om att satsa en miljard euro på forskning och utveckling fram till 2027 – trots det stora behovet att balansera statsekonomin. Det är genom nya innovationer och nytänk som vi kan utvecklas och vi måste våga satsa på det även under utmanande tider. I ramförhandlingarna fattade regeringen också ett viktigt beslut om införandet av ett skatteincitament för stora hållbara industriivesteringar. Skatteincitamentet främjar investeringar i den gröna omställningen och samtidigt våra klimatmålsättningar. Regeringen arbetar också på flera fronter för att stärka den cirkulära ekonomin där Finland har alla förutsättningar att bli en föregångare.

 

Ärade talman,

Utsläppen måste minska, men vi måste också stärka våra kolsänkor. Därför behöver vi ett hållbart och långsiktigt jord- och skogsbruk, något som vi i Svenska folkpartiet aktivt jobbar för. Regeringen kommer att stärka förutsättningarna för skogens tillväxt med ett åtgärdspaket. Vi måste också genomföra åtgärderna i den nationella skogsstrategin. Vi vet ändå att olika sektorer har olika utmaningar då det kommer till att minska utsläppen och att hitta åtgärder som stärker kolsänkorna. Just därför behöver vi en bred palett åtgärder. Till exempel i min hemkommun Malax satsar vi på offentligt träbyggande.

Samtidigt är det viktigt att de som påverkas mest av omställningen beaktas. Övergången till en mera hållbar framtid ska ske på ett socialt rättvist sätt.

Samtidigt som vi motverkar klimatförändringen ska vi också stärka den biologiska mångfalden. Naturresurser ska användas hållbart och vi ska ta hand om vår natur. Det huvudsakliga ansvaret för detta ska bäras av staten, men också privatpersoner ska ha möjlighet att bidra. Därför är det viktigt att Metso- och Helmi-programmen för frivilligt skydd fortsätter, vilket bidrar till att stärka både kolsänkorna och den biologiska mångfalden.

Vi i SFP har länge arbetat för Östersjön och Skärgårdshavet. Övergödningen av Östersjön har länge varit ett stort problem. Att näringsämnen rinner ut i Östersjön innebär att vi inte använder dem tillräckligt effektivt på land. Därför är vi glada för att Skärgårdshavets avrinningsområde blir ett pilotområde för näringskretsloppet.

I SFP har vi också lyft upp problematiken med utsläpp av orenat avloppsvatten och tvättvatten i Östersjön. Vi gläder oss för att det nu finns ett förslag på utlåtanderunda enligt vilket fartygens utsläpp i Östersjön tydligt begränsas. Men havet känner inte till landsgränser. För att skydda Östersjön är det viktigt att Finland fortsätta arbeta för Östersjön även i internationella forum.

 

Ärade talman,

Finland har lyft främjandet av den gröna omställningen, cirkulära ekonomin och bioekonomin till sina huvudsakliga målsättningar i arbetet att påverka kommissionens nästa arbetsprogram. Vi håller konsekvent framme vikten av gemensamma åtgärder och att EU ska fortsätta på sin väg till klimatneutralitet 2050. På EU-nivå främjar vi särskilt bioekonomin, där Finland har stor expertis, vilket kan öppna nya marknader för våra företag samtidigt som det hjälper oss att minska skadliga beroendeförhållanden till länder utanför EU.

 

Arbetet för ett hållbart klimat och en ren natur behövs – och det fortsätter.

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50