Varje angrepp på en folkvald som person är ett angrepp på demokratin

19.05.2024 kl. 05:48

Demokratin i Europa fick sig en törn när vi nåddes av budskapet att Slovakiens statsminister utsatts för ett mordförsök i onsdags.  Varje angrepp på en folkvald som person är ett angrepp på demokratin.  Denna fruktansvärda händelse ventilerades flitigt utanför plenisalen samtidigt som man där diskuterade Centerns och Rörelse Nu:s interpellation om regeringens ekonomiska politik. Åsikterna strider, inte människorna, och debatt hör till demokratin.  Våld i alla dess former bör starkt fördömas.

Regeringen Orpo har snart suttit i ett år nu. Under denna tid har man fattat beslut om balanseringen av den offentliga ekonomin omfattande ca 9 miljarder euro. Åtgärderna omfattar både skattehöjningar och inbesparingar. Redan nu står de klart att även nästa regering kommer att vara tvungen att fortsätta på samma linje. Att detta kritiseras av oppositionen är mer än väntat. Faktum är att vi utvecklat servicen och förmånerna till medborgarna mer än vad vår ekonomiska utveckling klarat av.  Denna ekvation håller inte mer.  Nu räcker inte mera förväntningar på en framtida tillväxt för att säkerställa att Finland är en välfärdsstat även i framtiden. Hur stort det framtida anpassningsbehovet är beror på den globala konjunkturen men även i högsta grad av hur de olika tillväxtåtgärderna och sysselsättningsreformerna som regeringen genomför utfaller.  Vi kan inte erbjuda våra medborgare samma servicenivå som i våra konkurrentländer så länge vi ligger efter i sysselsättningsgrad med flera procent. De tåls även att upprepa min syn att grunden i en sund ekonomi är att intäkterna över tid överstiger kostnaderna. Detta gäller i privatekonomin, bland företag.  I motsats till vad vissa politiker tycks tro gäller detta även i högsta grad den offentliga ekonomin.

Det som hamnar i skymundan i debatten är framtidstron och de framtidssatsningar som regeringen gör. Allt fler ekonomiska bedömare anser att konjunkturen har svängt och att den ekonomiska aktiviteten ökar.  Nu är de viktigt att regeringen stärker de små och medelstora företagens förutsättningar. Dessa växande företag är en viktig motor i vår ekonomi och har en stor sysselsättande inverkan.  Arbetslivsreformerna som nu görs är ämnade att ytterligare förstärka företagens förutsättningar. All ekonomisk verksamhet kräver välfungerande infrastruktur, här gör regeringen betydande satsningar också i Österbotten.  Satsningarna på forskning och utveckling är en nödvändighet om vi skall kunna hålla oss framme i den internationella konkurrensen. Regeringen har också kommit överens om ett skatteincitament för företag som i främjar framtidsbranschen inom grön ekonomi.  Speciellt hos oss i Österbotten har vi många lovande projekt inom denna sektor. Detta torde göra steget från plan till handling kortare.

Med tanke på världsläget och Rysslands brutala anfallskrig på Ukraina är vi tvungna att upprätthålla en hög beredskap när det gäller såväl den inre som den yttre säkerheten. Till beredskapen hör även livsmedelsförsörjningen. Därför är det klokt att dessa sektorer lämnats oberörda av nedskärningarna.  

Negativa tankar och handlingar förstärker det som är utmanade. Nu kavlar vi upp ärmarna och ställer siktet in i framtiden.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00