Barnen rakt framför oss

07.04.2024 kl. 06:22
Det finns händelser som får hela ens inre att vrida till av sorg. Det är framför allt hemskheter som gäller barn.

Händelser där barn far illa. Händelser där vi förlorar ett barn. Det ofattbara och det oåterkalleliga. Det som hände i tisdags är en sådan händelse. Den händelsen chockerade oss alla och kommer att etsa sig fast i våra minnen en lång tid framöver. Och även om vi tids nog får svar på många av våra frågor kommer vi knappast att få svar på allt.  Frågorna kommer att förbli fler än svaren.

 

Det viktigaste just nu är att vi finns till för våra skolelever. Deras frågor och funderingar måste tas på allvar. Deras eventuella rädsla får inte förminskas, men heller inte ta över deras vardag. Just nu måste vi ge våra barn tid och utrymme att bearbeta alla de känslor som kryper fram. Deras behov av att prata, deras behov av att fråga eller deras behov av att bara vara nära. Samtalen med mina egna barn blev både många och långa den dagen. Olika barn i olika åldrar reagerar var och en på sitt sätt. Det finns inget sätt som är rätt och inget som är fel, men om något känns fel så tveka inte att ta kontakt med läraren, skolhälsovårdaren, kuratorn eller någon annan som kan vara till hjälp och ge råd och stöd. Det kan också vara Mannerheims barnskyddsförbund, Röda korset, församlingarna eller Mieli ry. Det sägs att det krävs en hel by för att fostra ett barn. Och det är nu som den byastyrkan verkligen behövs.

 

Men vi måste samtidigt vara ärliga och belysa allt det hat, ilska och våldsbejakande som finns i vårt samhälle och som också påverkar våra barn. Hatet som förvrider människor, ilskan som får en att agera på de mest oförutsägbara sätt och våldsbejakandet som idoliserar brutalitet. Det finns mitt ibland oss och gränserna för vad som numera uppfattas som korrekt och lämpligt blir allt suddigare. Då respekten för varandra trubbas av är vi inne på en mycket farlig väg. Det är då riskerna för en destruktiv och individualiserad världsbild tar form på bekostnad av förståelse för andra och för olikheter. Det tankesättet kan få ödesdigra följder.

 

Det är vi vuxna som bär ansvar över att skapa en så trygg och säker vardag som möjligt för våra barn. Här har vi alla en viktig roll. Vi bidrar alla på sätt eller annat. Föräldrarna och alla de som dagligen jobbar med barn - inom skolan och fritidsverksamheten - är naturligtvis i nyckelposition. Utöver dem är det många i vårt samhälle som fungerar som goda förebilder för våra barn - tränare, äldre släktingar och grannar. Personer som våra barn och unga ser upp till och får dem att känna sig trygga, lugna och att de duger - precis som de är. Det här är det absolut viktigaste budskapet vi kan ge våra barn.  Att alla barn är lika värdefulla och lika viktiga, oberoende färdigheter, egenskaper eller egenheter.

 

Utan att i skrivande stund överhuvudtaget känna till de egentliga orsakerna till varför dådet i Vanda hände, är en sak ändå klar. I något skede under gärningspersonens 12-åriga liv har samhället totalt misslyckats med att skapa lugn och trygghet. Oavsett motiv är det vi vuxna som inte klarat av att skapa hållbara strukturer för att hjälpa ett barn som på sätt eller annat mår dåligt. Vi har misslyckats med att skapa rätt stöd för barnen, för föräldrarna och för familjerna. Vi kanske inte har kunnat se det och vi kanske inte har kunnat märka det, men mitt framför oss har ett barn farit väldigt illa. Så illa att hen tar till de mest drastiska åtgärder man kan tänka sig.

 

I en tid som denna är det viktigt att vi finns till för varandra. Det är många som känner en stor sorg just nu och det är många barn vars vardag har förändrats för alltid. Det gäller inte bara de barn som var på plats och tvingades uppleva hemskheterna, det gäller i stort sett alla våra barn vars uppfattning om skolan som en trygg och säker plats nu har grusats till ordentligt. Det är för deras skull vi nu måste hitta gemensamma lösningar för att återskapa tryggheten i vardagen. Så om du bara kan, bidra till att skapa trygghetskänsla hos barnen just nu.

 

Också den minsta av handlingar kan vara av stor betydelse.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15