Statsrådets redogörelse om beredskap i EU:s stridsgrupp 1.1.–30.6.2024

15.11.2023 kl. 15:08
Gruppanförande hållet av ledamot Eva Biaudet.

Ärade talman,

För oss i SFP har arbetet för säkerhet och fred alltid varit viktigt. Vår säkerhet existerar inte i ett tomrum. Konflikter och krig både nära och fjärran rubbar även vår säkerhet och eskalerade konflikter kan ha oanade följder globalt. Ett starkt engagemang för fredsbevarande verksamhet har framför allt rent etiska och medmänskliga motiveringar. Världen kan inte enbart stilla följa med våld mot folkgrupper i militära konflikter eller alvarligt mänskligt lidande i humanitära kriser.

 

Stödet för FN:s fredsbevarande verksamhet likasom Natos krishantering har varit solitt. Finland har även deltagit i EU:s stridsgruppskoncept från början. Den parlamentariska krishanteringskommitténs rekommendationer för både den militära och den civila krishanteringsberedskapen, är en god grund även för framtida engagemang. Finland bör bland annat stärka helhetsperspektivet inom krishantering både nationellt och internationellt.

 

Ärade talman,

SFP vill ge vårt starka stöd för att stärka EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska dimension och därmed även till att aktivt delta i EU:s militära krishantering. Vi förenar oss i redogörelsens syn på att det är viktigt att EU har en genuin beredskap att utnyttja sin snabbinsatsförmåga. Det är nödvändigt att reformera beslutsprocesser och öka den gemensamma finansieringen för att detta ansvar skall realiseras. På så sätt kan vi hjälpa i de kriser där behovet för stöd är stort, så som i evakueringsinsatserna i Afghanistan.

 

En anledning till att stridsgrupperna inte har utnyttjats är kostnaderna. De länder som är i beredskap står för huvuddelen av de potentiella insatskostnaderna. En omstrukturering av finansieringsmekanismen så att den ekonomiska bördan för EU:s militära krishantering fördelas jämnt mellan alla medlemsländer skulle ha en positiv effekt på stridsgruppernas användbarhet. Detta skulle öka solidariteten och göra det möjligt för EU att agera effektivare i krissituationer.

 

Ärade talman,

Det internationella samarbetet utvecklar även våra egna färdigheter men det stärker också vårt lands internationella roll för att åstadkomma mer effektiva och målinriktade krishanteringsinsatser. För närvarande pågår inga förberedelser inom EU kring utplacering av den Frankrike-ledda stridsgruppen, under beredskapsperioden. Samtidigt har Rysslands brutala angreppskrig på Ukraina visat att vi behöver vara beredda även på att militära konflikter och mänskliga kriser kan uppstå även i Europas nära omgivning.

 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30