Ge barnen kärlek och folkvettet kommer av sig själv

26.10.2023 kl. 10:29
I medierna ser vi med jämna mellanrum nyheter om "stökiga" ungdomar som bryter mot normer och system som vi vuxna har byggt upp.

Ungdomarna ses som störande och de stämplas ofta som problem. Historiskt sett har ungdomars beteende alltid kritiserats. Coca Cola ansågs i tiderna vara en högst olämplig dryck, jeans och utsvängda byxor förfasade och tv:n skulle fördriva ungdomen i fördärv. Ungdomar har alltid varit de som vågar ifrågasätta normer och traditioner. De är de som har drivit samhället framåt genom att tänja på gränser och vara rebeller. Det är en del av deras natur att utforska och prova nya saker. Vårt ansvar som vuxna är att guida dem genom denna resa. I stället för att fördöma deras beteende, bör vi diskutera med dem om vad som är rätt och fel och lära dem om konsekvenser. Det handlar inte om att skälla, utan om att skapa en öppen dialog där de kan förstå sammanhangen och ta ansvar för sina handlingar. Det är här vi vuxna också måste bli bättre.

 

Under många års tid har vi jobbat målmedvetet både med ungdomspolitik, ungdomsarbete och de ungas påverkningsmöjligheter. Vi har skapat utrymmen och plattformar där de unga får vara och där de får påverka. Många gånger fungerar det bra, men normerna är oftast uppbyggda enligt ett vuxet sätt att tänka. Vill vi engagera alla våra ungdomar måste vi också bli bättre att stöda och hjälpa i frågor som intresserar just dem. Dessutom vet vi att många unga idag inte får det stöd och den vägledning de behöver från hemmen. Orsakerna till detta är många, men behovet av stöd för ungdomarna kvarstår. I vår iver att förbättra ungdomarnas vardag har vi samtidigt - och i ärlighetens namn - också skapat system som gör många unga rotlösa och osäkra. Vi kräver att de unga redan i tidig ålder ska göra viktiga framtidsval trots att alla unga inte har förutsättningar för det. Alla världens hemskheter som krig, död, svält, skogsbränder, översvämningar och andra naturkatastrofer tar sig raka vägen in i ungdomarnas telefoner. Då vi vuxna kan ha ytterst svårt med att kunna förstå alla de hemskheter som händer runt om oss, måste vi samtidigt inse att våra ungdomar har betydligt sämre kapacitet att förstå dessa brutala realiteter. Och det här påverkar dem i allra högsta grad.

 

När vi tar oss tid att lyssna på de unga och de duktiga och engagerade personer som jobbar med dem, kommer vi att få insikter som kan hjälpa oss att förbättra deras vardag. Ungdomarna är inte bara framtiden, de är också nuet. De är en viktig del av vårt samhälle och vi måste ge dem de bästa möjliga verktygen för att hantera de utmaningar de står inför. Dagens unga generation har sina unika utmaningar. De växer upp i en värld full av teknologi och sociala medier. Det är en värld som samtidigt  öppnar dörrar till nya möjligheter men också kräver redskap att hantera all den information som kommer till dem. Det är viktigt att vi förstår de utmaningar de möter.

 

Om vi vuxna också skulle lägga våra telefoner, skärmar och fördomar åt sidan för en stund, och i stället ta oss tid att lyssna på de unga och de som jobbar med dem, kan vi komma en bra bit på vägen. Det sägs att det krävs en hel by för att uppfostra ett barn. Och även om de flesta numera bor i städer är tankegången glasklar. Det krävs mångas insatser för att ge våra barn och unga de verktyg de behöver för att klara av livets utmaningar. Här måste vi också inse vikten av att stöda, guida och hjälpa familjer och föräldrar i sitt föräldraskap.

 

Det viktigaste är ändå Astrid Lindgrens kända citat; ge barnen kärlek, mer kärlek och ännu mer kärlek, så kommer folkvettet av sig själv.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15