Remissdebatt om budgetpropositionen för 2024   

10.10.2023 kl. 13:00
Gruppanförande hållet av riksdagsgruppens ordförande Otto Andersson.

Ärade talman,

En stabil offentlig ekonomi är en förutsättning för att trygga servicen och för att vi Finland även i fortsättningen ska kunna vara ett nordiskt välfärdssamhälle. Samtidigt vet vi att Finland just nu är det mest skuldsatta landet i norra Europa. Vår skuldsättningsgrad är helt enkelt för hög. Räntorna för statsskulden ökar kraftigt. Skuldsättningsspiralen måste brytas.

Detta är bakgrunden till både budgetpropositionen och för regeringens mål att balansera Finlands ekonomi med sex miljarder euro. En uppgift som inte är lätt och som i praktiken innebär svåra nedskärningsbeslut, som kommer att beröra och påverka många människors vardag. För oss i SFP är det viktigt att följa upp effekterna och att stå fast vid tanken att inte kräva det orimliga av någon.

Ärade talman,

Vi måste ändå inse att Finlands välfärd inte enbart tryggas genom ekonomisk anpassning och nedskärningar. Vi behöver tillväxt. Vi behöver fler människor i jobb och fler framgångsrika företag för att öka skatteinkomsterna som behövs för att trygga vår välfärd.  Det är positivt att finansministeriets prognos visar att den ekonomiska tillväxten förväntas ta fart nästa år.  Samtidigt behöver vi nu en politik som skapar förutsättningar för tillväxt och tryggar konkurrenskraften. Därför gör regeringen omfattande satsningar på utbildning, forskning, innovationer och infrastruktur samt förnyar arbetsmarknaden.

Finansieringen för den grundläggande utbildningen ökar permanent med 200 miljoner euro under valperioden. År 2024 satsar vi 50 miljoner euro till för att stärka kvaliteten på utbildningen, jämna ut skillnaderna i inlärning och förebygga segregation.  Regeringen lyssnar på lärarnas önskemål, och vi ger nu såväl lärarna som eleverna arbetsro.  Lärarna ska nu få fokusera mera på att undervisa. Mindre på att administrera och dokumentera. Och eleverna får nu bättre möjligheter att lära sig baskunskaperna: att läsa, skriva och räkna

Vi gör en historisk satsning på forskning, utveckling och innovationer. Under valperioden stärks finansieringen till forskning och utveckling med en miljard euro. Nästa år ökar finansieringen av verksamheten med cirka 280 miljoner euro jämfört med i år. Vi siktar på 1 000 nya doktorander, vi stöder företagens forskning och utvecklingsverksamhet och vi ökar antalet nybörjarplatser vid högskolorna år 2024.

 

Ärade talman,

Regeringens målsättning är att höja sysselsättningsgraden till 80 procent. Det är viktigt att komma ihåg att de nya arbetsplatserna fram för allt skapas i företagen. Samtidigt vet vi att antalet arbetsgivarföretag i Finland har minskat på ett oroväckande sätt. Vi behöver sporra till investeringar, göra en långsiktig industripolitik och underlätta företagens möjligheter att anställa. Därför är det ytterst viktigt att regeringen nu moderniserar arbetsmarknaden genom åtgärder som i Sverige och Tyskland gjort för tiotals år sedan och som lagt grunden för dessa länders ekonomiska framgång. I SFP är vi särskilt nöjda att vår långvariga målsättning om att främja användningen av lokala avtal i alla slags företags nu går framåt.

Fungerande trafiklösningar och infrastruktur är helt centrala för såväl människornas möjligheter att röra sig, som för exportföretagens verksamhetsförutsättningar. Vi i SFP är mycket nöjda att regeringen i budgetmanglingen i brådskande tidtabell valt att prioritera en mängd exportfrämjande trafikinvesteringar: förbättringarna av riksväg 8; fördjupandet av farlederna till Lovisa och Vasa; utvecklingen av Kustbanan på sträckan Köklax-Karis; och Pargasleden. Dessutom får Jakobstads hamnväg, Kasköbanan och fördjupandet av Koverhar-farleden finansiering. Konkurrenskraften stärks även av att farledsavgifterna också i fortsättningen ska vara halverade.

I regeringsprogrammet konstateras det att: ”Tvåspråkigheten är en positiv styrka för vårt land.” Vi gläds att regeringen i budgetmanglingen har gått från ord till handling och gör flera satsningar som stärker tvåspråkigheten och det svenska språkets ställning i Finland. Nu stärks den svenskspråkiga integrationsutbildningen med en miljon euro år 2024. Detta stöder regeringsprogrammets ambitiösa målsättning att 5–10 procent av invandrarna ska integreras på svenska. En annan viktig åtgärd är att det så kallade stora språkprovet blir avgiftsfritt. Mycket viktigt är också att regeringen satsar på läromedel på svenska och de samiska språken.

Anslagen för den finsk- och svenskspråkiga räddningsutbildningen ökas med 3,5 miljoner euro, och tilläggsfinansiering riktas till polisutbildning på svenska.

Det är viktigt att polisen är närvarande i hela landet och syns i lokalsamhället. Regeringen siktar därför att öka antalet poliser till 8000 före utgången av valperioden.

 

Ärade talman,

Särskilt inom den icke brådskande vården har köerna vuxit långa på grund av coronapandemin. Därför är det välkommet att regeringen förkortar vårdköerna genom att öka FPA-ersättningarna för privat vård med sammanlagt 335 miljoner euro under regeringsperioden Med tanke på det förebyggande arbetet är det viktigt att regeringen nu också satsar 20 miljoner euro per år till flaggskepsprogrammet mer motion i Finland.

Anmärkningsvärt är att äntligen garanteras finansieringen för kvinnoorganisationernas ovärderliga arbete med 400 000 euro – en viktig markering som inte tidigare regeringar lyckats med. Välkommet är också att finansieringen för åtgärder som ingår i regeringens meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering tryggas genom ett anslag på 6 miljoner euro.

 

Ärade talman,

För att trygga självförsörjningen och för att vi i framtiden ska kunna njuta av god, ren inhemsk mat behöver vi garantera jordbrukets verksamhetsförutsättningar. Det är välkommet att regeringen riktar anslag till jordbrukets energi investeringsbidrag, till unga jordbrukare och till jordbrukets krisstöd. Med tanke på jordbrukets lönsamhet är det allra viktigaste ändå att i rask takt få framåt de lagstiftningsåtgärder som ska stärka producenternas ställning i livsmedelskedjan.

 

Svenska riksdagsgruppen ser fram emot en saklig och konstruktiv utskottsbehandling av regeringens budgetproposition.

 

Tack!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15