Statsrådets meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och ickediskriminering i det finländska samhället

06.09.2023 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av gruppordförande Otto Andersson.

Ärade talman

”Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.” Så lyder vår grundlags sjätte paragraf. Jämlikhet är ett av de absoluta fundamenten i vår demokratiska rättsstat.

Trots detta vet vi tyvärr att många i Finland idag blir offer för rasism och diskriminering. Varje barn som mobbas på grund av sin hudfärg, varje arbetssökande som inte kommer på intervju på grund av sitt efternamn och varje människa som utsetts för hot på grund av sin livsåskådning, är ett för mycket.

Därför är vi i SFP och Svenska riksdagsgruppen mycket nöjda att vi idag kan diskutera statsrådets meddelande om främjande av likabehandling, jämställdhet och icke-diskriminering i det finländska samhället. Och det är viktigt att denna diskussion förs just här i riksdagen. För första gången i denna omfattning.

För vi riksdagsledamöter har ett alldeles särskilt ansvar för diskussionskulturen och samhällsklimatet i Finland. I en demokrati ska vi kunna diskutera innehållet till exempel i invandringspolitiken, socialpolitiken och den ekonomiska politiken. Och vi kan och ska kunna ha väldigt olika åsikter om hur samhället ska utvecklas.

Men avgörande är hur vi utrycker oss. Vilka ord vi använder eller inte använder. Där har vi alla, alltid, möjlighet att välja. Vi riksdagsledamöter, vi alla i denna sal behöver visa exempel genom att tala respektfullt och använda ett språk som inte kränker. Och vi har ett alldeles särskilt ansvar om hur vi uttrycker oss om till exempel olika minoriteter eller om invandrare. Det ska inte finnas något som helst utrymme för antydningar, budskap mellan raderna eller tal där man bokstavligen säger en sak, men avsikten uppenbart ändå är något annat. Och det ytterst viktigt att regeringens meddelande också tar fasta på detta.

 

Ärade talman

När processen kring meddelandet inleddes förutsatte vi i SFP att meddelandet är ambitiöst, trovärdigt och konkret samt ska beakta de över hundra sakkunnighöranden. Att det reserveras budgetmedel. Och att arbetet fortsätter även efter att meddelandet har getts. Nu har vi ett färdigt meddelande som hela regeringen står bakom. Och som vi kan vara nöjda över.

I meddelandet konstateras tydligt: ”Regeringen och alla dess ministrar tar avstånd från rasism och motsätter sig all slags extremism samt förbinder sig till aktivt arbete mot rasism både i Finland och internationellt.” Detta är helt nödvändigt. Inte minst med tanke på vår landsbild och Finlands internationella anseende. Men också för att regeringssamarbetet kan fortsätta och regeringens handlingsförmåga kan säkerställas.

Det viktigaste syftet med detta meddelande är ändå helt entydigt. Och det är att Finland ska vara ett land, där var och en kan leva trygg och accepterad. Just och exakt såsom man är. Och för att alla som kommer till Finland kan känna sig välkomna. Att alla som i sin vardag blir offer för rasism, med större tillförsikt ska kunna blicka mot framtiden. Och att varje människa som diskrimineras vet att regeringen och riksdagen tar det på allvar, och att vi kommer att fortsätta arbetet för ett mer jämlikt Finland.  

 

Ärade talman,

I meddelandet framgår det tydligt vad rasism är och den strukturella rasismen uppmärksammas. Under förra perioden gav regeringen med ledning av dåvarande justitieminister Henriksson ett åtgärdsprogram med namnet ”Ett jämlikt Finland”. Det fortsatta arbetet bygger på det och föregående regeringars arbete samt på regeringen Orpos program. Samtidigt föreslås också helt nya åtgärder.

Vår lagstiftning ger en god rättslig grund för främjandet av likabehandling och vi har många stabila strukturer såsom oberoende ombudsmän som bevakar utsatta gruppers och individers rättigheter. Samtidigt vet vi att rasismen inte försvunnit. Arbetet för jämlikhet bör vara långsiktigt och målmedvetet. Och just därför är det så viktigt med kontinuitet i arbetet, trots att regeringar byts till nya.

Meddelandet innehåller 23 punkter med konkreta åtgärder. Det blir kriminaliserat att förneka förintelsen. Deltagandet i småbarnspedagogik för barn med invandrarbakgrund höjs. Förslag till ny sametingslag bereds i samarbete med Sametinget och ges ännu i år till riksdagen. Tillsammans med arbetsmarknadsorganisationer samt idrotts-, kultur- och frivilligorganisationer inleds en kampanj mot rasism. Handlingssätt som syftar till att hetsa till diskriminering, förföljelse, hat eller våld mot en individ eller grupp på grund av etniskt ursprung, nationalitet, religion eller något annat motsvarande kännetecken, bekämpas effektivt. Här endast några exempel.

Vi välkomnar också skrivningen om att Finland nu årligen behandlar de avgöranden, slutsatser och rekommendationer som internationella människorättsövervakningsorgan har gett Finland och beslutar om åtgärder. Det har redan tidigare funnits behov för systematisk uppföljning och vi är glada över att detta nu förs in i system

 

Ärade talman,

Rasism och diskriminering är inget nytt i Finland. Och enbart detta meddelande får inte det att försvinna. Det inser vi alla. Men vi i SFP ser meddelandet också som ett startskott och en vägkarta för ett arbete som ska fortsätta hela valperioden på samhällets alla plan. Nästa steg är att börja förverkliga det vi tillsammans har kommit överens om. Och när vi säger tillsammans, så avser vi också tillsammans med hela vårt medborgarsamhälle.

Tredje sektorn, alla de organisationer som dagligen jobbar mot rasism och diskriminering har en stark insyn i hur rasismen i vardagen uttrycker sig och en bred kunskap om hur vi bäst kan motverka rasism. Därför är det centralt att regeringen nu stärker medborgarsamhällets roll. Och vi ser fram emot en god dialog i det fortsatta arbetet, inte minst då det kommande åtgärdsprogrammet ska beredas. ”Nothing about us without us” – inget om oss utan oss – är ett centralt motto att följa.

Under sommaren har vi i SFP fört många diskussioner. Vi är eniga att också vi i SFP-rörelsen behöver internt stärka vår kompetens och kunskap i antirasimarbetet. Vi kan alla bli bättre.

 

Avslutningsvis vill vi tacka statsministern som aktivt och tydligt har lett processen kring meddelandet. I fortsättningen kommer styrningen av arbetet mot rasism och diskriminering att ske av statsrådets kansli. Vi ser det som mycket värdefullt att statsministern vill själv leda arbetet för jämlikhet, bland annat genom kontinuerliga rundabordssamtal. Det är en ytterst viktig och kraftig markering.

Tack!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50