Nu behövs stabilitet och framtidstro

12.02.2023 kl. 05:55
Idag är det exakt 50 dagar till nästa riksdagsval. Det märks på alla arenor.

Debatterna går hetare, utspelen blir allt fler, spekulationer kring vem man vill leka med efter den 2 april går varm i takt med att gallupar publiceras.

Varje val är unikt, likaså varje regeringsperiod. Den här perioden har präglats av coronapandemin och senare, Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina. Det har lett till att regeringen tvingats ta lån, dels för att värna om det allra viktigaste, livet under pandemin, men också för att hjälpa Ukraina. Osäkerheten har varit större än på länge.

Trots det har denna regering fått mycket till stånd. Vi har ständigt arbetat för att bevara ett levande tvåspråkigt Finland vilket märks genom skrivningar om svenska språket i olika lagar och genom en ny nationalspråksstrategi. Jouren vid Vasa centralsjukhus räddades under den här perioden vilket ju är en otroligt viktigt för oss i Österbotten. Saker som inte prioriterades av föregående, Sipiläs, regering. 

Den sittande regeringen har satsat på barn och unga genom att återinföra den subjektiva rätten till dagvård, infört förlängd läroplikt, gjort andra stadiet avgiftsfritt för studerande och höjt inkomstgränsen.

Vi har skapat ett mer jämställt samhälle genom en familjeledighetsreform. Utöver det har satsningar gjorts på Finlands infrastruktur för både vägar och järnvägar, bland annat omkörningsfilerna Vassor-Ölis på riksåttan som gynnar österbottningarna och vårt näringsliv. Listan kunde göras ännu längre.

Den kommande mandatperioden kommer att bli utmanande. Trycket på att få ekonomin i balans är enormt stort – en åtgärd för våra barn och barnbarns skull. Finland har en åldrande befolkning och den arbetsföra andelen av befolkningen som betalar skatt minskar. För att även i framtiden ha möjlighet att upprätthålla det välfärdssamhälle som vi tillsammans byggt upp och är stolta över behövs mer arbetskraft.

En viktig del i detta är att öka arbetskraftsinvandringen. Vi behöver göra Finland till ett ännu attraktivare land att bo och jobba i på ett internationellt plan. Detta kan göras exempelvis genom skattepolitik eller genom att marknadsföra Finland som välfärdsstat, vilket i sig är något alldeles unikt på ett globalt plan. 

Vi behöver ändra utlänningslagen så att till exempel Khalid kan bo i Finland och verka i sin verkstad i Långåminne samt Shaho med familj får bygga upp sin vardag i Kristinestad. Bara några exempel som vi fått läsa om i tidningarna det senaste.

Satsningar på utbildningen är central under nästa period. Ofta har partierna olika syner i de flesta frågor men nu ses en samsyn kring satsningar på högkvalitativ utbildning på alla stadier, framförallt på baskunskaperna. Då basen är i skick, finns möjligheter att bygga vidare för framtiden oberoende vad man tar sig an.

Den kommande riksdagens ansvar är stort med tanke på åt vilket håll Finland utvecklas. Det är viktigt att vi lyckas upprätthålla den välfärdsstat som vi tillsammans byggt upp och då krävs satsningar på en fungerande arbetsmarknad, utbildning och att få ekonomin i balans. Det bör vara prioriteringar under nästa mandatperiod för stabilitet och för hela Finlands framtid.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00