Interpellation om skuldsättningen inom den offentliga ekonomin

08.02.2023 kl. 14:58
Gruppanförande 8.2.2023, Sandra Bergqvist, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Under denna regeringsperiod har Finland genomgått sällsynt svåra tider då både corona-pandemin och Rysslands anfallskrig har skakat vår omvärld. Så som många andra länder i världen, har vi här i riksdagen, tillsammans, fattat stora och nödvändiga beslut för att skydda vår hälsa, stöda finländarnas vardag och stärka vårt försvar. Inte regeringen ensam utan regeringen och oppositionen tillsammans, för vi har sett att dessa beslut har varit nödvändiga. Dyra, men nödvändiga. Samma gäller satsningarna på grön omställning, krisen inom jordbruket, stärkandet av rättsskyddet och mycket mer.

Diskussionen idag känns därför lite krystad. Orsaken till skuldsättningen torde vara klar för alla. Det har till och med hörts krav på ännu mer understöd och ännu mer skattelättnader. Men ja – visst är vi inom SFP bekymrade över vår skuldsättningsgrad och anser naturligtvis att en sund ekonomi är en grundläggande utgångspunkt. Men ansvarsfull politik handlar också om att stå för det man varit med och fattat beslut om – även innan ett val.

 

Ärade talman,

Följden av ekonomisk käpp syns snabbt medan effekten av ekonomisk morot följer långt senare. Därför ska vi hålla huvudet kallt. Kortsiktiga besparingar kan ha långtgående följder vilket vi har sett till exempel inom utbildningen. Vi i SFP anser att vårt fokus ska ligga på tillväxt och att beslut om balanseringsåtgärder fattas med tillväxt i sikte.

Den offentliga sektorn måste allt mer samarbeta med näringslivet, där den gröna omställningen ses som en av framtidens stora möjligheter. Satsningar på forskning, utveckling och innovationer är nödvändiga för vår tillväxt, likaså starkare samarbete mellan högskolorna och näringslivet. Vi ska inte höja företagens beskattning utan satsa på att vår skattepolitik är förutsägbar och långsiktig. De offentliga resurserna kommer att vara knappa men vårt budskap ska vara ytterst tydligt: det lönar sig att arbeta och det lönar sig att investera i Finland.

 

Ärade talman

Vi måste sätta vår fokus och energi på hur vi får fler i arbete och hur vi hittar arbetstagare. Att vi behöver arbetskraft från utlandet är självklart. Skatten på arbete ska på sikt sänkas och skatteprogressionen får inte skärpas. Vi ska sänka tröskeln för företagare att anställa och vi ska jobba för att lokala avtal blir allt vanligare. Vi ska främja företagens internationalisering och se till behandlingstiden för ett arbetstillstånd är max 30 dagar. Vi måste göra det mera lockande för äldre att ta emot deltids- och projektarbete och låta dem vara aktiva utan att beskatta bort deras extra inkomst.

Vi ska fortsätta arbetet med att förnya socialskyddet så att det stöder och hjälper de arbetslösa och styr dem tillbaka in i arbetslivet. Vår målsättning är att de 136 000 finländare som det inte lönar sig för att ta emot arbete får lämplig fortbildning och på så sätt motivation, förutsättningar och ekonomiska incitament att komma in i arbetslivet igen. Vårt sociala skyddsnät måste fungera sporrande, för i samma stund som skyddsnätet blir en hängmatta har vi misslyckats.

Nu mer än någonsin ska vi se till att det vi sätter pengar på verkligen också ger avkastning – avkastning i form av välmående, utbildning och tillväxt.

 

Ärade talman,

Politikens karaktär har under de senaste åren ändrats när uppviglande utspel och svartvita påståenden belönas med okritisk synlighet. Om några månader kommer flera av de partier som sitter här idag att tillsammans försöka bilda en regering. SFP som parti har lång erfarenhet av regeringssamarbete, både under goda och utmanande tider. Vi vet att det som Finland nu behöver är ansvarstagande, helhetstänkande och förmåga att använda våra resurser på bästa möjliga sätt. Det krävs att flera partier sätter sig vid samma bord och tillsammans hittar lösningar och förbinder sig att stå fast vid dem. I detta läge finns det inte utrymme för billiga populistiska poäng. Det är själviskt och kortsiktigt. ”Samförstånd” måste vara ledordet då vi tillsammans ska föra Finland framåt igen.

 

Tack.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15