En historisk period lider mot sitt slut

05.02.2023 kl. 06:53
Alla tycks vara överens om en sak - den här perioden i riksdagen har inte varit likt någon annan period.

Den har långt präglats av coronapandemin och senare av anfallskriget i Ukraina, saker som ingen av oss kunnat förutspå då regeringsprogrammet skrevs. Flera gånger har det känts som vi gått från en kris till en annan.

Under coronapandemin behövde regeringen ta till flera snabba och drastiska åtgärder för att skydda det allra viktigaste – livet. Vi hade ingen manual från tidigare för hur man ska agera i liknande situationer vilket gjorde situationen ännu knepigare. Trots det lyckades regeringen genom olika åtgärder hålla allmänheten informerad om vad som skedde, samt snabbt minska på spridningen av viruset. I en internationell jämförelse har vi klarat av coronakrisen mycket bra.

De olika kriserna till trots har regeringen visat sin handlingskraft och gjort flera betydande reformer. Flera av dem har också länge varit en del av SFP:s och min egen politik. Finland har exempelvis under den här perioden ansökt om ett Nato-medlemskap, vilket SFP länge arbetat för. Det är även ett historiskt beslut på många sätt.

Den här regeringen har också höjt hushållsavdraget, inrättat en äldreombudsman, godkänt en ny nationalspråksstrategi, återinfört den subjektiva rätten till dagvård, höjt studerandes inkomstgräns, infört en förlängd läroplikt och samtidigt gjort andra stadiet avgiftsfritt för studerande, skapat ett mer jämställt system för familjeledigheter och gjort ökade satsningar på Finlands infrastruktur för både vägar och järnvägar. Efter 15 år av olika turer kunde ett beslut kring vårdreformen fattas. Denna regering lyckades även bevara jouren vid Vasa centralsjukhus, som är en otroligt viktig fråga för Österbotten och för service på det egna modersmålet.

Listan kunde göras ännu längre men dessa exempel visar på att den här regeringen har åstadkommit flertalet olika reformer och förbättringar oavsett om det handlat om barn, unga eller äldre.

Minst lika viktigt i ett regeringsarbete är också de saker som inte gjorts. SFP har bland annat lyckats stoppa olika skattehöjningar till företag. Trots att vi fått läsa om olika skandaler i regeringen har viljan till samarbete och att föra Finland framåt ständigt varit närvarande. Utan denna vilja skulle vi inte ha lyckats ro så pass många viktiga reformer i land.

Den kommande regeringsperioden kommer ofrånkomligt att vara utmanande, bland annat gällande ekonomi. Coronapandemin och anfallskriget i Ukraina förde med sig ekonomiska följder som ingen av oss hade kunnat ana. Många kämpar också med att få sin vardagsekonomi att gå ihop.

Det är otroligt viktigt att det i följande regering finns en stark vilja att samarbeta. SFP, som är känt för att vara ett brobyggarparti, behövs också i den kommande regeringen för att bland annat kunna bevara Finlands konkurrenskraft och värna om den enskilda individens rättigheter. Det är så vi för Finland framåt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50