Interpellation om bekämpning av ungdoms- och gatugängskriminalitet genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder

19.12.2022 kl. 11:00
Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.

Ärade talman,

antalet brott som begås i Finland har minskat i över trettio år och vårt samhälle har som helhet blivit avsevärt tryggare. Även brottsligheten bland våra unga har minskat. Däremot har mängden våldsbrott som begås av minderåriga och under 15-åringar ökat under de senaste åren. Det här är något som vi alla här i salen är oroliga över och vill åtgärda. Vi i Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att det förebyggande arbetet är A och O, särskilt när det gäller barn. Gängkriminalitet ska vi förhålla oss mycket allvarligt till – precis som till all form av allvarlig brottslighet. Den är fortfarande en liten andel av den brottslighet som begås i Finland, och vi ska inte låta den andelen växa, utan ta ett aktivt grepp om problemet. Det är klart att det vid sidan om förebyggande åtgärder även behövs andra ingrepp, för vi vet att det förebyggande arbetet inte ensam är tillräckligt. Därför måste vi ha beredskap att utvärdera till vilken del det finns behov att uppdatera vår lagstiftning.

 

Ärade talman,

brottslighet bekämpas genom flera olika åtgärder, inte endast genom migrations- och kriminalpolitiska åtgärder, som interpellationen särskilt efterlyser. Regeringen har gjort viktiga satsningar för barnfamiljer och barn och unga. Exempelvis har vi infört en Finlandsmodell för hobbyverksamhet för att säkra att alla barn har möjlighet till en eftermiddagsverksamhet i en trygg miljö. Ytterligare har det införts reparativa åtgärder så som personaldimensionering till barnskyddet och en totalreform av barnskyddslagen har inletts och ankarverksamheten har utvidgats. För att effektivera integrationen har regeringen i höst även gett ett lagförslag om en helhetsrevidering om integrationslagen. Som bäst utreder Justitieministeriet straffen för olovligt innehav av skjutvapen och sprängämnen. Även inrikesministeriet deltar i arbetet. Vi vill dessutom påpeka att regeringen har ökat mängden poliser från förra perioden, och satsat permanent 80 miljoner euro mera i rättsvården än den förra regeringen. För att trygga förtroendet för vårt rättsväsende behöver vi säkerställa både polisens och rättsvårdens resurser långsiktigt.

Ärade talman, oppositionen riktar ett pekande finger mot invandring, och ordet invandring förekommer i interpellationen hela 21 gånger. Med Sannfinländarna som initiativtagare till interpellationen är detta inget överraskande. Forskningen visar att faktorer som bidrar till brottsligt beteende har att göra med utsatthet och olika former av marginalisering, men ordet marginalisering förekommer i interpellationen endast en gång. Det är med en viss besvikelse vi ser att Samlingspartiet allt djupare gått med i den främlingsfientliga retoriken.

 

Vi i Svenska riksdagsgruppen betonar att man måste fortsätta arbetet för att ingen i vårt land ska lämnas utanför vårt samhälle. Vi ser att satsningar på familjer, barn, unga och skola är centrala för att skapa trygghet. Då föräldrarna mår bra mår även barnen bra. Därför måste det finnas tillräcklig basservice, lågtröskeltjänster, tillgång till mentalvårdstjänster och ett starkt multiprofessionellt myndighetssamarbete så att människor får hjälp vid behov och inte lämnas ensamma. En välfungerande integrationsstig är även av central betydelse. Det bästa sättet att integreras är ett jobb eller en utbildning där man kan känna gemenskap och på ett naturligt sätt lära sig språket. Vi vill att alla nyanlända ska ges möjlighet till jobb eller utbildning, så fort som möjligt. Vi ser dessutom att god stadsplanering spelar en roll i arbetet emot segregering. Målmedveten bostadspolitik i Finland har förebyggt segregation och förhindrat uppkomsten av områden där problem samlas. På den vägen ska vi fortsätta.

 

Ärade talman,

vi ska hålla ett vaksamt öga på den kriminalpolitiska diskussionen i våra nordiska grannländer. Hittills har vi i Finland gjort flera saker bra, och arbetet mot brottslighet måste fortsätta med målmedvetna åtgärder. Vi har alla förutsättningar att lyckas.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15