Responsdebatt för budgeten 2023

14.12.2022 kl. 11:00
Gruppanförhandet hållet av ledamot Veronica Rehn-Kivi

Ärade talman,

Att göra upp en budget är en lång och krävande uppgift. Sällan har det varit så tydligt som under denna regeringsperiod. På våren slås det alltid fast hur budgetramen för de kommande åren borde se ut. På hösten kan verkligheten se väldigt annorlunda ut. Även i år har processen varit utmanande, eftersom det finns skriande behov på många fronter, samtidigt som världsläget tvingar oss att göra historiska satsningar. Nu är vi på slutrakan. 

 

Ärade talman,

budgeten för nästa år präglas av social- och hälsovårdsreformen. Finansieringen av välfärdsområden är i fortsättningen en viktig del av statsbudgeten i och med att ansvaret för vår social- och hälsovård vid nyår övergår till välfärdsområdena, som är helt beroende av statlig finansiering. Vi i SFP har aktivt krävt att finansieringen för välfärdsområdena görs mera hållbar och det arbetet bär nu frukt när riksdagen godkänner en uppdatering av finanseringslagen. Men arbetet är inte färdigt än. Finansieringen av välfärdsområdena kräver regelbunden uppföljning. Vi har en stor vårdskuld som måste jobbas bort. Först efter det kan vi rikta fokus på det som är verkligt viktigt - på preventiva åtgärder. Om vi inte satsar på effektiv förebyggande vård kommer vi aldrig att ha råd att bekosta äldreomsorgen och den ekonomiskt betungande dygnetruntservicen eller den dyra specialsjukvården – något som vi alla anser vara nödvändigt.

 

Ärade talman,

Det har varit bra att veta att oppositionen och regeringens linje gällande finanspolitiken är väldigt långt lika. Det är viktigt med tanke på de kommande utmaningarna. De kommande åren kommer nämligen att präglas av hårda diskussioner för att kunna åstadkomma balans i Finlands ekonomi. Ekvationen är inte lätt. Det behövs satsningar på många plan och som sträcker sig över flera regeringsperioder. Vi måste också våga satsa på sådant som inte nödvändigtvis bär frukt idag eller imorgon, men som kommer att ha avgörande betydelse i framtiden. Det handlar till exempel om att skapa incentiv för företag att investera och att satsa på forskning och utveckling. Det betyder också att vi måste våga satsa mera på förebyggande åtgärder och göra långsiktiga satsningar. Utbildningen är vår starkaste konkurrensfördel, den ska vi värna om. Rösterna från företagen är också klar, att vi inte ska pruta på våra klimatkrav. För företagen är förutsägbarhet bland de viktigaste elementen och det har varje ny regering ansvar för.

Vi måste också ha förutsättningar och ekonomiskt rörelseutrymme för att kunna stöda vårt samhälle där var det behövs. Under det gånga året har vi i snabb takt kunnat fatta beslut om satsningar bland annat på vårt försvar. Vi har kunnat samarbeta över parti- och ideologigränser i situationer där det har varit viktigt att vi är ett enat folk. Rysslands krigsföring mot Ukraina fortsätter och därför måste också vårt stöd fortsätta, både direkt, via EU och snart via NATO.

Kriget har många följder och krisen inom jordbruket är en av dem. Det är nödvändigt att vi tryggar den finska matproduktionen nu när situationen är ytterst svår. Enligt SFP behövs det ett stödpaket för jordbruket så snabbt som möjligt.

Vi måste också fortsätta arbetet för att hitta olika lösningar för att tackla de stora utmaningarna med priset på el. Regeringen har under hösten kommit med både ett temporärt skatteavdrag på elkostnader och ett temporärt elstöd för dem som inte kan få skatteavdrag. Med dessa stöd kan flera hushåll få hjälp med de höjda elpriserna men utmaningarna fortsätter. Därför behövs det nu samarbete för att hitta de bästa lösningarna.

 

Ärade talman,

Alla som avlägger en examen i Finland ska få rätt att jobba här. Ingen som vill arbeta i Finland ska behöva vara orolig för att byråkratin sätter käppar i hjulet. Företagen ska kunna rekrytera arbetstagare från andra länder snabbare och enklare än nu. Det ska inte vara så att vi har folk som arbetar i Finland och sedan blir utvisade. I nyheterna har vi fått höra om att verkligheten ännu idag är någon helt annat. Det kan vi i SFP inte godkänna. Tillgången till arbetskraft är en ödesfråga för Finlands framtid.

 

Tack.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15