Genuin glädje trots enorm fattigdom

04.12.2022 kl. 06:43
Ögonen tindrar som aldrig förr på barnen. De har fått exotiska gäster från ett land där det lär vara vitt på marken och minusgrader just nu.

Det har varken barnen eller de vuxna upplevt. Mätaren här visar strax över 30 grader. Det råder en enorm glädje och näst intill karnevalsstämning i ett av de fattigaste slumliknande områdena i Moçambiques huvudstad Maputo. Skickliga dansare visar upp sina konster, ett gäng unga gossar spelar fotboll med en plastpåse fylld med kläder. Nordbon rycks med i det varma mottagandet.

 

Republiken Moçambique i sydöstra Afrika är ett av världens fattigaste länder. Avståndet till världens lyckligaste land är fågelvägen 10 000 km. Den tidigare portugisiska kolonin, med något över 30 miljoner invånare, har tre partier i riksdagen. Det största partiet Frelimo har över 70 procent av stödet.

Landet har allmän och lika rösträtt men för att kunna rösta måste du registrera dig i god tid. Drygt en tredje del gör det. Skillnaden mellan rika och fattiga är enorm och korruptionen är ständigt närvarande.

 

Samtidigt hör Moçambique till de länder som lider allra mest av att medeltemperaturen stiger. De allra flesta, kring 70 procent, lever av självförsörjning och jordbruk. Torkan ger missväxt och regnperioderna på vintern har blivit kortare och mer intensiva. Även cykloner har blivit vanligare och leder till att sjukdomar som koleran sprids snabbare och hem förstörs.

 

Landet har ändå enorma möjligheter att uppnå tillväxt och välfärd tack vare stora naturtillgångar. Problematiken ligger i att korruptionen ofta tar en stor del av tillgångarna. Därför planeras nu en fond som liknar oljefonden i Norge för att skapa ekonomisk stabilitet.

 

Förutom gruvindustri finns enorma möjligheter till vind- och solparker men även gastillgångar (LNG). Flera multinationella bolag är på plats men oroligheterna är enorma då terrorister går bärsärkagång i området. Staten gör sitt yttersta för att utbilda militärer för att säkerhetsläget ska kunna förbättras. I skolningen hjälper även Finland till. I rådande världsläget suktar världen efter LNG och det skulle även ge Moçambique en ökad välfärd genom bättre resurser för skola och hälsovård.

 

Finland har på olika sätt hjälpt landet sedan mitten av 70-talet då landet erkändes självständigt, till exempel inom utbildningen och hälsovården. Trots det finns det mycket kvar att göra. Skolklasserna kan bestå av hundra elever med en lärare. Av de som går i tredje klassen kan bara fem procent läsa. Många flickor avslutar sin skolgång tidigt. En stor del av de minderåriga flickorna är gifta, en del via tvångsäktenskap, och flera är redan mammor.

 

HIV sprider sig snabbt, bara i staden Maputo konstateras i medeltal 14 nya fall per vecka. Mörkertalet är högst antagligen ännu större. Sexualrådgivningen är A och O för att nå resultat. Likaså satsningar på utbildning där barn skulle vara längre i skolan och i mindre klasser. Genom att höja kunskapsnivån går landet mot en ljusare framtid.

 

Väl hemkommen till Österbotten funderar nordbon på de enormt glada människorna han mött deras livsöden till trots. Det ger honom ett hälsosamt perspektiv till de duster som pågår på den inhemska politiska arenan.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00