Statsrådets redogörelse om rättsvården

01.12.2022 kl. 18:00
Gruppanförande 1.12.2022, Eva Biaudet, Svenska riksdagsgruppen

Ärade talman,

Rättsvården är en av grundpelarna för vårt demokratiska samhälle och vår rättsstat. Under justitieminister Anna-Maja Henrikssons ledning ger regeringen nu en historisk redogörelse om rättsvården. Vi är nöjda att regeringen haft resurser att avge en redogörelse om rättsvården trots denna tid av akuta omvärldskriser. Hela rättvårdskedjan måste granskas för att kunna prioritera åtgärder till de utmaningar som måste lösas. Med denna redogörelse i handen har de kommande regeringarna bra arbetsverktyg.

 

Ärade talman,

Vi i SFP:s riksdagsgrupp är nöjds över att vi under denna regeringsperiod inte bara har skyddat utan målmedvetet satsat på rättsvården trots det att tiderna har varit ytterst utmanande bland annat på grund av coronan, som förlängde på köerna i domstolarna. Efter flera år av osthyvelaktiga nedskärningar i rättsvården har den här regeringen ökat den bestående finansieringen med mer än 80 miljoner euro. Med dessa pengar har man kunnat anställa domare och personal, underlätta trycket på de anställda och förkortat köerna.

Satsningarna får inte sluta här. Enligt redogörelsen måste den årliga bestående finansieringen för rättsvården öka med ytterligare cirka 90 miljoner euro för att vi ska vara på en någorlunda hållbar grund. Vi alla vet utmaningarna med den offentliga ekonomin. De kommande regeringarnas uppgift kommer inte att vara enkel. Vi i SFP anser det som centralt att vi fortsätter satsa på rättsvården, eftersom det är direkt en satsning på att stärka demokratin och rättsstaten. Det ansvaret bör även kommande regeringar bära.

 

Ärade talman,

I redogörelsen finns 31 åtgärdsförslag för att stöda rättsvården. Nu finns det konkreta förslag för att trygga resurserna, effektivera processerna och förbättra tillgången till juridiska tjänster. Många utmaningar är akuta, till exempel det av Justitiekanslern påtalade bristerna i utredningar av sexualbrott. Och därför är det nödvändigt att varje led i rättsvårdskedjan fungerar klanderfritt. Var och en i vårt samhälle ska kunna förlita sig på rättvisan i alla situationer.

I redogörelsen lyfts upp också de långa behandlingstiderna som ett problem. Situationen har pågått länge och har även påtalats här i riksdagen. I redogörelsen finns nu målsättningar för genomsnittliga behandlingstider. Målsättningen är ett steg i rätt riktning, men för att uppnå dem är det nödvändigt att den bestående finansieringen höjs under de kommande regeringsperioderna.

 

Ärade talman,

Till sist vill jag lyfta upp principen om maktens fördelning. Det arbetet kommer att vara viktig för att i fortsättningen trygga det oberoende domstolsväsendets ställning i alla situationer. Omvärlden och politiska omvälvningar till och med i västerländska demokratier, även i Europa, har visat oss att vi inte kan låta rättsstatens grundläggande strukturer tryggas enbart av de politiska makthavarnas goda vilja. Vi i SFP vill att det utvärderas hur den oberoende ställningen för domstolar och andra aktörer kan stärkas, såsom det föreslås i redogörelsen. Eventuellt kommer det att behövas en ändring av grundlagen. Förstärkandet av oberoende domstolar är ytterst viktigt för att trygga demokratin i vårt land.

 

Ärade talman,

Medborgarnas tillit till rättsvården är en viktig måttstock för hur vår rättsstat fungerar. Människor ska kunna lita på att de får sina ärenden behandlade av en opartisk domstol, inom rimliga tidsramar och att de behandlas jämlikt och rättvist. Ifall myndighetsservice eller processerna inte fungerar och man upplever att man inte hörs, då försvagas också finländarnas traditionellt starka tilltro till systemet. Tilliten mäts av hur olika befolkningsgrupper, med olika bakgrunds och livssituationer, upplever förtroende till samhällets institutioner. Finland är ett tryggt land där det finns tillit till våra myndigheter. Det är grunden till vårt välbefinnande och det ska vi värna om även i framtiden.

Tack.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30