Redogörelsen om digitala kompassen

16.11.2022 kl. 16:31
Gruppanförande hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman,

som det framkommer i redogörelsen om Finlands digitala kompass, har den digitala utvecklingen framskridit med stormsteg under det senaste årtiondet. Fördelarna med den digitala utvecklingen är många. Genom en väl genomförd digitalisering kan vi stort underlätta finländarnas vardag. Därför anser Svenska riksdagsgruppen och SFP att digitaliseringen av tjänster och samhället ska utgå från människornas behov. Planeringen ska utgå från människan - inte från administrativa strukturer. Med digitalkompassen som vägledare har vi dom rätta förutsättningarna att bli en föregångare inom digitaliseringen tills 2030.

 

Ärade talman,

som det framkommer i redogörelsen så finns det såväl utmaningar som möjligheter för Finlands del när det kommer till digitaliseringen. Digitaliseringens vikt inom utbildningen är något vi lyfter fram inom Svenska riksdagsgruppen. För oss är det viktigt att utvecklingen av den digitala kompetensen sker på jämlika grunder då kunnandet bland medborgarna kan variera kraftigt. Vi har jämförelsevist ett högt digitalt kunnande i Europa, cirka 79 procent av finländarna i åldern 16–74 har grundläggande digitala färdigheter. Men oftast finns utmaningarna just utanför denna åldersgrupp. Vi i Svenska riksdagsgruppen vill därför lyfta upp vår oro över den digitala marginaliseringen. En ökad digitalisering sätter mera ansvar på användaren, därför bör utgångsläget vara att system som utvecklas är så lätt förståeliga att alla har möjligheten att lära sig behärska dem. Dessutom är det ytterst viktigt att utveckla tillgängligheten av digitala tjänster. Människor har olika förutsättningar, och därför bör det fortsättningsvis alltid finnas alternativ till digitala tjänster. En viktig aspekt då man bygger upp delaktigheten i det digitaliserade samhället är också att tjänster finns tillgängliga på båda nationalspråken och på andra språk, i enlighet med principerna i nationalspråksstrategin, något som också framkommer i statsrådets redogörelse.

 

Ärade talman,

digitaliseringen sätter också förväntningar på den offentliga ekonomin. Många redan nuvarande digitala tjänster skulle kräva mer resurser än vad som finns tillgängligt för tillfället. Därför är det viktigt att vi ser till att finansieringen är på plats för att säkra en lyckad utveckling av digitaliseringen. Med en ökad digitalisering ökar också kravet på cybersäkerheten, ett tema som är mycket aktuellt med tanke på Rysslands brutala krig i Ukraina. Förmågan att utveckla och skydda kritisk infrastruktur spelar en nyckelroll i digitaliseringsutvecklingen.

 

Ärade talman,

trots utmaningarna, så finns det också många möjligheter i den digitala utvecklingen. Vi i Svenska riksdagsgruppen och SFP anser att en väl genomförd digitalisering stöder vår samhällsutveckling, förenklar processer och ökar jämlikheten mellan olika regioner. Det digitala skall inte någonsin ta bort det humana, speciellt inte på den offentliga sektorn. Digitala tjänster och distansarbete medför även bredare möjligheter att bosätta sig på längre distans från sin fysiska arbetsplats. För att alla människor jämlikt ska ha möjlighet till detta bör infrastrukturer för IT i hela landet tryggas. Digitaliseringen erbjuder också nya sätt med vilka vi kan effektivera den gröna övergången. Att utnyttja de teknologier för att främja den gröna övergången förutsätter kompetens, forskning samt lösningar för att minska den ökade energikonsumtionen som digitaliseringen innebär.

Svenska riksdagsgruppen anser att vi i Finland har denna kompetens och därmed alla möjligheter att bli en föregångare inom digitalisering i Europa.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15