Interpellation om regeringens försummelser med att påverka i EU när det gäller restaureringsförordningen

09.11.2022 kl. 14:50
Gruppanförandet hållet av ledamot Anders Norrback.

Ärade talman, 

Svenska riksdagsgruppen och SFP anser det vara av central betydelse att vi sätter fokus på hur Finland kan påverka slutresultatet i kommissionens förslag till restaurering av natur på det absolut mest ändamålsenliga sättet. Ett konstruktivt förhållningssätt gynnar oss på flera olika plan. Svenska riksdagsgruppen poängterar att det därför är mycket viktigt att vi spelar våra kort rätt.

 

Ärade talman,

skogen har en speciell plats i våra hjärtan och kallas inte obefogat till vårt gröna guld. Skogen spelar en viktig roll för vår ekonomi, skapar jobb, exportintäkter, erbjuder rekreation och värdefulla naturupplevelser samtidigt som den utgör en betydande egendomsmassa för finska skogsägare. Skogen har också en viktig uppgift som kolsänka och som ekosystem. Med återanvändbara produkter av en förnybar råvara kan vi dessutom gå över från det fossila till ett klimatsmartare samhälle. Här finns flera framtida möjligheter. Den är helt enkelt en viktig resurs och det är klart att vi ska värna om vår skog. Vi bör även se till att den grundlagstryggade äganderätten alltid respekteras. Exempelvis har de frivilliga Metso och Helmi programmen varit mycket framgångsrika när det kommer till att trygga biologisk mångfald, samtidigt som de respekterat äganderätten.   

 

Ärade talman,

när nästintill 75 procent av Finlands areal är skog betyder det samtidigt att restaureringsförordningen skulle ha stora konsekvenser för Finland. Regeringen har varit väldigt tydlig med att kostnaderna som förordningen medför ska avsevärt ner och att medlemsstaternas olika utgångslägen ska beaktas. Det samma gäller kompetensfördelningen – regeringen har explicit poängterat att skogspolitik är och ska förbli även i fortsättningen en nationell angelägenhet. Detta har tydligt stöd i EU:s grundfördrag men backas även upp i regeringens EU-redogörelse och otaliga regeringens ståndpunkter. Det råder inget tvivel om saken. Av den orsaken var också regeringens begäran om utlåtande från rådets rättstjänst gällande förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen mycket befogad och visar att regeringen varit aktiv.

 

Ärade talman,

regeringen har gjort flera framtidssatsningar för ett klimatsmartare Finland. Vi har gjort storsatsningar på grön omställning och dessutom har vi stiftat en ny klimatlag och gett regeringens proposition till naturvårdslag. Här i riksdagen har det sällan talats så mycket om klimat och vår gemensamma framtid som under den här regeringsperioden. Restaureringsförordningen har i sig ett gott syfte, och det är även i Finlands intresse att EU-länderna lyckas göra ändamålsenliga biodiversitetåtgärder, men när det kommer till skogsfrågor är faktumet det att naturen i hela Europa ser olika ut.

 

Ärade talman,

regeringen njuter Svenska riksdagsgruppens fulla förtroende. Det är inget överraskande att när regeringsperioden lider mot sitt slut tar oppositionen allt oftare fram sitt tyngsta parlamentariska artilleri och framställer en interpellation. Det handlar om ett ytterst tungt vapen som avser att fälla regeringen. Ja, det är sant att samtidigt som kommissionens förslag om restaureringsförordningen har i sig ett gott syfte, så väcker den även oro på en del punkter. Det är precis därför vi måste göra allt vi kan för att påverka innehållet mot det bättre. Det kan vi säkert alla här i plenisalen enas om.

Ärade talman,

skulle Finlands förhandlingsposition bli bättre genom att regeringen faller? Svaret på den frågan är nej, så är det självfallet inte, eftersom det skulle enbart försvåra vårt påverkningsarbete. Att fälla regeringen samtidigt som det är kritiskt läge att påverka förslaget på EU-nivå kan inte ses som ansvarsfull politik mot det finska folket.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15