Sannfinländarna har fel - svenskan behövs!

15.10.2022 kl. 15:13
Finland har två nationalspråk, finska och svenska, slår vår grundlag fast. Det svenska har alltid varit en del av Finland och ska så vara härifrån framåt.

Sannfinländarna slår i sitt färska finskhetsprogram fast att svenskan stör de finskspråkigas självbild och att undervisningen i svenska i de finska skolorna har en mängd negativa effekter på individen. Därför föreslår de att svenskan ska göras frivillig på alla utbildningsstadier från den grundläggande utbildningen till högskolan. Deras mål är alltså att man inte ska behöva läsa ett enda ord svenska under hela sin skoltid i detta tvåspråkiga land. Inte heller ska det finnas några språkkrav inom den offentliga sektorn på kunskaper i svenska, däremot nog strikta krav på kunskaper i finska. Dessutom vill man skrota regeringens nationalspråksstrategi, avskaffa tjänsten som språkrättsråd på justitieministeriet, försämra förutsättningarna att i praktiken få vård på svenska, integrera alla invandrare på finska och få till stånd en ny tolkning av grundlagens språkbestämmelse. Det är så man baxnar. Skulle det inte vara riksdagens tredje största parti, som för fram dessa tankar, kunde man förbigå saken med en djup suck.

 

Sannfinländarnas program är inget annat än en direkt attack mot det svenska i Finland. Ett ytterst klart bevis på hur det partiet lever i en fantasivärld där tanken om ett folk och ett gemensamt språk är det enda saliggörande. Allt som ruckar den utgångspunkten uppfattas som ett hot, och ska motarbetas.

 

Just nu lever vi i en tid med mycket osäkerhet i världen. Rysslands brutala krig i Ukraina samt grova kränkningar av internationell rätt väcker obehag och oro inför framtiden. Den här veckans vansinniga ryska missilattacker mot civila mål, där oskyldiga människor dödats och sårats, handlar om direkta krigsbrott. Samtidigt prövas EU-ländernas solidaritet med Ukraina då energipriserna stiger pga Putins krig. Varje ansvarskännande parti borde i den här situationen värna om enighet i vårt land. Sannfinländarna väljer en annan väg.

 

Många finlandssvenskar har varit i kontakt med mig efter sannfinländarnas språkutspel. Känslan flera beskriver handlar om att som svenskspråkig känna att man inte uppfattas vara lika mycket finländare som de finskspråkiga. Det är kränkande. Tillsammans har vi byggt upp vårt gemensamma fosterland till det nordiska välfärdsland Finland är idag.

 

Ordförande Purra har försökt vifta bort kritiken, med att man bara vill göra svenskan frivillig i skolan för de finskspråkiga eleverna, inget annat. Men tyvärr andas hela programmet en helt annan underton. Frågan är om man på sikt vill avskaffa svenskan som nationalspråk eftersom man också vill tolka om grundlagen.

 

Och hur tänker man egentligen kring integrationen av våra invandrare? Integration handlar om att inkludera, inte exkludera. Det är viktigt att de som flyttar till Finland själva får välja vilket språk de först vill läras sig, svenska eller finska. Den valfriheten ska vi inte ta bort, tvärtom borde den stärkas!

 

Slutligen. Samarbetet med våra nordiska grannländer kommer nu att intensifieras ytterligare i och med Nato-medlemskapet. De sannfinländska argumenten om det svenska språkets ringa betydelse klingar därför ännu mera illa. Det är ju inte så att det vore till Finlands fördel att vi har färre finländare i framtiden som förstår svenska. Det borde alla inse.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00