Elpriser, stärkt köpkraft och framtidstro

10.09.2022 kl. 14:27
Vi lever i exceptionella tider. Parallellt med Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina för Putin samtidigt ett energikrig i Europa.

I Finland är följden märkbart höjda energipriser. Det pris vi i Finland betalar för höjda levnadskostnader betalar ändå folket i Ukraina i förlorade människoliv och mänskligt lidande. Det här ska vi minnas varje dag.

Det är ytterst viktigt att vi fortsätter vara solidariska och ger vårt stöd till Ukraina. Ukrainas krig är också vårt krig för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa.

Den stigande inflationen, högre räntor och stigande elpriser oroar förstås ändå oss finländare, och många har varit i kontakt.

Regeringen har satt mycket tid på att hitta lösningar. Vissa saker kan vi påverka själva, andra är sådana att vi är beroende av gemensamma beslut i EU. I förra veckans budgetria godkände vi ett viktigt paket som stärker finländarnas köpkraft, hjälper hushållen då elpriserna stiger och överlag stärker tryggheten i vardagen. För mig och SFP är det viktigt att finländarna under den kommande vintern inte ska behöva oroa sig för ifall de har råd med mat eller ett varmt hem.

De konkreta åtgärderna vi i regeringen föreslår för riksdagen är många. Vi sänker momsen på el från 24 % till 10 %. Det kommer att märkas på allas elräkningar.

Finländarna kompenseras även med ett temporärt skatteavdrag för den del av elräkningen som går över en viss summa. De exakta beloppen klarnar i den vidare beredningen. Mekanismen kommer att påminna om hushållsavdraget, och ska gälla för elräkningar under månaderna januari-april 2023.

Ett skilt direkt elstöd ges till de finländare som inte kan göra skatteavdraget. Regeringen beslutade också om åtgärder som stöder barnfamiljer, ensamförsörjare och studerande med barn. Det betalas ut ett extra barnbidrag i december och barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs temporärt. En betydande åtgärd är också en permanent sänkning av dagvårdsavgifterna.

Regeringen underlättar de överskuldsattas situation så att det görs en temporär höjning av det skyddade beloppet i utmätning. Det höjs till garantipensionens nivå, och betyder att man får bli med mera pengar i handen vid utmätning. Det är ett ettårigt försök, och det blir intressant att se om det också kan sporra till mera arbete.

Från budgetrian finns även goda nyheter för Egentliga Finland, som bland annat tryggad finansiering för verksamheten vid Nationella läkemedelsutvecklingscentret i Åbo. Det jag är alldeles speciellt nöjd över är att vi nu lagt den planerade fastighetsskattereformen på is.

Att det är turbulent på elmarknaden syns nu varje dag. På måndag fattade vi i regeringen ett beslut i 10 miljardersklassen, för att trygga de finska elbolagens likviditet. Den nordiska elbörsen och handeln med futurer, som kräver kontantgarantier har bokstavligen skenat i höjden.

Beslutet var nödvändigt för att lugna ner situationen. Nu i slutet av veckan ser det ut som att priserna gått ner. Också lånepaketet till Fortum handlar i slutändan om att trygga bolagets likviditet och den inhemska energiförsörjningen. EU-kommissionen har för sin del signalerat att den nästa vecka kommer med en rad förslag till åtgärder. Allt från pristak på el som importeras från Ryssland till windfall-skatt tycks finnas i kommissionens verktygsback. Det viktiga är nu att hålla ihop inom EU. Med energin som vapen försöker president Putin också splittra EU. Det ska vi inte låta honom göra.

Tuffa tider kräver tuffa tag och enighet.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00