Norden enat mot människohandel

23.06.2022 kl. 10:56
Äntligen har vi med mina nordiska justitieministerkolleger kunnat samlas i samma land omkring samma mötesbord

Det ger mervärde. Under coronapandemin har vi haft enbart digitala möten. Senast träffades justitieministrarna fysiskt på samma plats 2019.  Nu sammanstrålade vi tidigare i veckan till ministerrådsmöte i Norge för att behandla bl.a. bekämpande av människohandel, sexualbrott och gängkriminalitet. Det nordiska samarbetet måste alltid värnas om och upprätthållas för att kunna utvecklas. Det görs bäst genom mänskliga möten.

 

Nordbor anser att bekämpning av gränsöverskridande brottslighet är det viktigaste området för nordiskt samarbete enligt en studie av Nordiska ministerrådet. Tyvärr räknar man med att bl.a. ökad internationell spänning, Rysslands brutala krig i Ukraina och klimatförändringen ytterligare kommer att öka flyktingströmmarna  och risken för människohandel. På mitt och Finlands initiativ har vi därför inrättat en gemensam nordisk arbetsgrupp mot människohandel. Meningen är att utbyta kunskap och erfarenheter samt ta initiativ på nordisk nivå för att stärka arbetet mot människohandel i alla våra länder. Vi vill alltså sätta i en ännu högre växel, för att motverka denna brutala form av brottslighet. Bekämpning av människohandel, som i grunden handlar om grovt utnyttjande av andra människor där också barn kan dras in, är vår gemensamma angelägenhet. I ett friskt samhälle ska mänskors utsatta situation eller beroendeförhållande inte få utnyttjas.

 

Sexualbrottslagstiftningen i Norden behandlades också ingående. Alla länder anser att frågan är viktig. Det finns mycket att säga om det här, men jag kan konstatera att då Finlands reform av lagstiftningen om sexualbrott godkänns av riksdagen så är vår lagstiftning, som också flera andra nordiska länders, sådan att definitionen av våldtäkt utgår från avsaknad av samtycke. Det här är anmärkningsvärt och Norden visar vägen på ett bra sätt.

 

Gängkriminalitet är inte en ny fråga, men den kräver fortsättningsvis fokus, inte minst genom förebyggande åtgärder. Flera andra nordiska länder har större utmaningar med gängkriminalitet än Finland, men diskussionen är ändå viktig för oss. Från Finland lär vi oss av andra länder, men delar också med oss av våra erfarenheter. Vi har exempelvis i Finland ett pilotförsök med multiprofessionella åtgärder riktade till unga som begår upprepade och allvarliga brott.

 

Mycket av diskussionerna med mina nordiska kolleger handlade även om det världspolitiska läget. Både officiella och mer informella diskussioner gick in på Finlands och Sveriges medlemsansökningar i Nato. Det är glädjande att våra medlemskapsprocesser har starkt stöd hos de övriga nordiska länderna. Finlands och Sveriges medlemskap i Nato skulle stärka den nordiska dimensionen i Nato och överlag stärka säkerheten i Östersjöregionen på lång sikt.

 

Det nordiska justitieministermötet hölls i Norge, närmare bestämt i Finnskogen. Det är ett område nära den svenska gränsen där norska, svenska och finska historiska inslag har byggt upp kulturen i regionen genom århundraden. Mina tankar går härifrån till festligheterna kring Jakobstads 370 års firanden. Även vår historia i Jakobstad och hela Österbotten präglas nämligen starkt av Sverige, men även med inslag från andra nordiska länder. Det är lätt att konstatera att det nordiska samarbetet är viktigt och lämnar sina spår.

 

Avslutningsvis vill jag önska er alla en glad midsommar och kom ihåg flytvästen!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00