NATO-MEDLEMSKAP

16.05.2022 kl. 11:46
Gruppandörandet hållet av gruppens ordförande ledamot Anders Adlercreutz.

Ärade talman, Finland ska alltid optimera sin trygghet. Vi ska fatta beslut som tryggar att vi även i fortsättningen kan stolt säga att vi bor i världens lyckligaste och tryggaste land. Vår högklassiga och demokratisk utbildning har gett oss förutsättningar att som en gemensam front fatta även svåra beslut.

 

Ärade talman, Rysslands brutala och klandervärda attack mot Ukraina har lett till att en betydande majoritet av vårt folk vill i framtiden se Finland som en medlem i Nato. Det säkerhetspolitiska läget har förändrats till följd av kriget.

 

SFP och Svenska riksdagsgruppen stöder beslutet att ansöka om medlemskap i Nordatlantiska fördragsorganisationen Nato. Vi vill försäkra att Finland även i fortsättningen är en framgångssaga. En berättelse om ett uthålligt och rättvist folk.

  

Ärade talman, vi har en stark försvarsmakt. Vi har en stark försvarsvilja. Vi bibehöll värnplikten även då andra alternativ kunde ha varit lockande. Tröskeln för att anfalla Finland är redan idag hög, men tröskeln ska göras ännu högre. Det är precis det som beslutet om medlemskapsansökan handlar om. Att vi optimerar vår säkerhet.

 

Det skydd som artikel fem i Nordatlantiska fördraget innebär gör oss till en del av NATOs gemensamma försvar. Fortfarande förlitar vi oss på en allmän värnplikt, och en stark finländsk försvarsmakt, men i en eventuell kris står vi inte ensamma utan hela försvarsalliansen står med oss. Därför ansöker vi nu om medlemskap.

 

Ärade talman, efter järnridåns fall trodde vi att en ny världsordning skulle komma. Vi ville tro på Rysslands avsikter, vi ville utveckla våra relationer. Den nya världsordningen kom för ett ögonblick – men försvann sedan. Nu är det uppenbart att en järnridå igen reses upp genom Europa. På ena sidan finns en union av demokratiska stater. På andra sidan en diktatur på tillbakagång där en hel generations framtid slängs i sophögen.

 

Vi vill tro på att det i något skede växer upp en ny generation av ryska beslutsfattare som tar avstånd från de brott som begås som bäst och som öppnar dörren för en riktig och ärlig dialog med sina grannar. Precis som vi behöver ett pålitligt Ryssland så behöver Ryssland sina grannar. Isolering leder inte till något gott. Finland är en god granne, vi hotar ingen. Finland som en del av Nato är samma Finland som idag. Som Nato-medlem vänder vi inte ryggen till folket i Ryssland. Och vi hoppas att Ryssland inte vänder ryggen till framtiden.

 

Vi nordiska länder är starka demokratier och rättsstater. Vi behövs i Nato. Ett Norden där alla länder är medlemmar av samma allians är mer livskraftigt, mer tryggt. Ett Nato-medlemskap öppnar dörren för ett ännu tätare nordiskt samarbete. Finland ska söka samarbete bland de länder som delar vår värdegrund. Det är så vi bygger en framtid med demokrati, en fungerande rättsstat och med fred.

 

Ett försvar är aldrig enbart ett militärt försvar. Därför är det speciellt viktigt att man i en kris försvarar samhället som helhet. Att man försvarar rättsstaten, internationella avtal, jämlikhet, demokrati, mänskliga rättigheter. De är inte till salu i goda tider, men inte heller i dåliga.

 

För SFP är ett Nato-inträdet inte dramatiskt. Vi har efterlyst en debatt om NATO sedan 90-talet. Det arbete som gjorts hittills möjliggör en snabb medlemsprocess. På försvarsministeriet har man gjort ett gediget arbete för att stärka vårt försvar – ofta pådrivet av en SFP-minister. Det arbetet visar sig idag vara guld värt. 

 

Ärade talman, SFP och svenska riksdagsgruppen ger sitt fulla stöd till republikens president och regeringen, och stöder beslutet att Finland ansöker om medlemskap i NATO och att vi fortsätter vårt aktiva och målmedvetna arbete för fred och demokrati.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15